Socioekonomiska långtidsföljder efter barncancer i centrala nervsystemet

Publicerat 2010-01-29 00:00. Uppdaterat 2013-11-26 10:22

[PRESSMEDDELANDE 2010-01-29] Barncancer i centrala nervsystemet (CNS) medför komplikationer som påverkar utbildning, arbetssituation och ekonomiska förhållanden långt upp i vuxen ålder. Det visar en rikstäckande studie av barncancerpatienter från Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cancer.

Krister BomanFoto: privat

- Vi känner till sedan tidigare till att barn som överlevt cancer i centrala nervsystemet är särskilt sårbara för så kallade seneffekter av sjukdomen. Men den här studien visar i hur hög grad de medicinska komplikationerna påverkat utbildning i vuxen ålder och socioekonomiska utfall i ett livslångt perspektiv, säger Krister Boman, en av forskarna bakom studien.

Underlaget till den nu publicerade studien samlades in från samtliga personer födda i Sverige under perioden 1963-1976 som fortfarande bodde i Sverige år 2002, totalt 1,46 miljoner människor. Av dessa hade 1716 drabbats av någon form av cancer före 16 års ålder. Samtliga var 25 år eller äldre vid tiden för studien. Det socioekonomiska utfallet för canceröverlevarna jämfördes med övriga deltagare, efter att de som fått cancerdiagnos efter 16 års ålder gallrats bort från jämförelsegruppen.

Resultatet visade att vuxna överlevare efter barncancer generellt hade likartad utbildningsnivå, anställningsförhållanden och inkomster som befolkningen i övrigt. Men det fanns ett undantag: De som i tidig ålder drabbats av cancer i CNS. Som grupp hade de tidigare CSN-tumörpatienterna högst andel med enbart nioårig grundskola eller gymnasieutbildning. Samtidigt hade denna grupp högst arbetslöshet och lägst medelinkomst. Bland CNS-tumörpatienterna var 71 procent i arbete, medan motsvarande siffra bland övriga cancergrupper var 77-88 procent. Årsinkomsten, exklusive sociala och medicinska bidrag, var mellan 13000 och 78000 kronor lägre bland CNS-tumörpatienterna än övriga barncancergrupper, där inkomsten istället låg i paritet med eller till och med högre än i gruppen som inte haft cancer.

- En av förklaringarna ligger i att såväl tumören i sig som behandlingen vid CNS-cancer kan ha en särskilt negativ inverkan på inlärning och kognitiv förmåga. Det i sin tur kan öka problemen i samband med utbildning och arbete och därmed resultera i hinder att nå viktiga socioekonomiska mål, säger Krister Boman.

Resultaten pekar på att behovet att kontinuerligt se över och utveckla rehabilitering, uppföljning och kompenserande stödåtgärder för de patienter som överlevt barncancer i CNS. Samtidigt antyder studien att för den stora gruppen övriga barncancerpatienter har stödet varit framgångsrikt inom ramen för hälso- och sjuvården och andra samhälleliga resurser. Sverige står sig också relativt väl i en internationell jämförelse inom området. Studien har fått finansiellt stöd från Barncancerfonden.

Publikation

Krister K. Boman, Frank Lindblad, Anders Hjern

Long-term outcomes of childhood cancer survivors in Sweden: A population-based study of education, employment, and income

Cancer, Online Early View, 19 Jan 2010, DOI: 10.1002/cncr.24840

För mer information, kontakta