NyheterForskning

Självskadebeteende kopplat till våld mot andra

Publicerat 2017-04-05 18:03. Uppdaterat 2017-04-05 18:27This page in English
Hanna Sahlin. Foto: Stefan Zimmerman Hanna Sahlin. Photo: Stefan Zimmerman 

Det finns en koppling mellan vård för självskadebeteende och risken att dömas för våldsbrott. Det visar en svensk registerstudie av forskare vid Karolinska Institutet som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMA Psychiatry.

Att skada sig själv genom att till exempel skära sig, bränna sig eller överdosera läkemedel för att bli av med smärtsamma känslor är ett allvarligt och vanligt förekommande beteende. Avsiktligt självskadebeteende kan också vara självmordsförsök utan dödlig utgång.

Man har länge misstänkt att det finns en förhöjd risk för våld mot andra om man är våldsam mot sig själv, men de studier som gjorts hittills har haft flera brister. Forskare vid Karolinska Institutet har därför med hjälp av svenska register studerat kopplingen mellan avsiktligt självskadebeteende och våldsbrottsdomar. Registren ger unika möjligheter att studera detta samband eftersom hela befolkningen ingår.

Delad underliggande sårbarhet

I studien ingick alla svenska medborgare födda 1982–1998, totalt 1 850 525 personer som följdes från 15 års ålder. 55 185 av dessa vårdades under uppföljningstiden för självskadebeteende, 66 561 dömdes för våldsbrott och 8 155 vårdades både för självskadebeteende och dömdes för våldsbrott. De personer som någon gång vårdats för självskadebeteende hade fem gånger högre risk att dömas för våldsbrott än personer som aldrig vårdats för självskada.

– Sårbarhet för självskada tycks öka risken för uttryck av våld, men vi fann inget stöd för att självskada orsakar våldsbrottslighet. När vi vände analysen, och undersökte risken för självskada hos våldsbrottsdömda, fann vi en liknande association. Tillsammans tyder detta på att självskadebeteende och att dömas för våldsbrott är uttryck för en delad underliggande sårbarhet, säger Hanna Sahlin, forskarstuderande vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Nästan lika många män som kvinnor vårdades för självskadebeteende under uppföljningsperioden. Risken för att bli dömd för våldsbrott var särskilt hög för kvinnor med självskadebeteende och missbruk, hela sju gånger högre än för kvinnor utan självskadebeteende.

Behöver fråga om självskadebeteende

Även efter att forskarna justerat för tänkbara påverkande faktorer, såsom relevant psykiatrisk samsjuklighet och socio-ekonomiska faktorer, kvarstod en fördubblad risk för våldsbrottsdom om man vårdats för självskadebeteende. Detta gällde både när män och kvinnor analyserades separat och när de analyserades tillsammans.

– Vi behöver fråga om aggressivitet mot andra när vi bedömer och behandlar självskadande individer, men vi behöver också fråga om självskadebeteende när vi bedömer och behandlar aggressiva individer, konstaterar Hanna Sahlin.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond, Forte, Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet.

Publikation

“Association Between Deliberate Self-harm and Violent Criminality”
Hanna Sahlin, Ralf Kuja-Halkola, Johan Bjureberg, Paul Lichtenstein, Yasmina Molero, Mina Rydell, Erik Hedman, Bo Runeson, Jussi Jokinen, Brjánn Ljótsson, Clara Hellner
JAMA Psychiatry, online 5 april 2017, doi:10.1001/jamapsychiatry.2017.0338

Länkar

PsykiatriPsykisk ohälsaPsykologiRegisterbaserad forskning