Seminarium om framtidens sjukvård: Patienter källa till utveckling och forskning

Publicerat 2017-05-11 14:59. Uppdaterat 2017-05-17 11:40This page in English
Fasaden på nya sjukhuset

Fasaden på nya Karolinska Universitetssjukhuset som vetter mot Solnavägen.

En intensivakut på nya Karolinska Universitetssjukhuset för enbart särskilda patientgrupper påverkar träningen för bland annat läkar- och sjuksköterskestudenter på KI. Foto: Medicinsk Bild An intensive emergency department at the new Karolinska University Hospital only for specific patient groups will affect work experience placements for medical and nursing students among others at Karolinska Institutet. Photo: Medicinsk Bild 

Förändringar i hälso- och sjukvårdslandskapet kommer att påverka Karolinska Institutets forskning och utbildning. Under ett seminarium på campus Solna den 10 maj beskrevs också hur specialist-och akutvård i framtiden i stor utsträckning ska finnas inom primärvården.

– Att Karolinska Institutet får goda möjligheter att bedriva klinisk forskning och utbildning också i framtidens hälso- och sjukvård är inte bara en fråga för universitetet utan för hälso- och sjukvården liksom för samhället i stort, sa vikarierande rektor Karin Dahlman-Wright när hon inledde seminariet.

Bakgrunden till seminariet var att Karolinska Institutet anser att en högspecialiserad intensivakut på nya Karolinska Universitetssjukhuset påverkar såväl forskningsprojekt som att studenter från läkar- och sjuksköterskeutbildningen inte kan få tillräcklig träning. KI har också kritiserat Stockholms läns landsting för bristande samverkan under planeringen.

– Att vi varit delaktiga betyder inte att vi alltid blivit lyssnade på. Vår gemensamma förhoppning är att få till en bra dialog på alla nivåer, sa Karin Dahlman-Wright.

Hon poängterade att KI behöver hälso- och sjukvården för att våra studenter ska få en god verksamhetsförlagd utbildning och för att forskarna ska kunna genomföra sina forskningsprojekt.

”Har aldrig haft mer resurser”

Förändringen på nya Karolinska Universitetssjukhuset är en del av det nya nationella hälso- och sjukvårdslandskapet. Göran Stiernstedt, docent och ledamot i konsistoriet, Karolinska Institutets styrelse, talade om detta utifrån sitt uppdrag som regeringens utredare av effektiv vård.

Det finns många anledningar att vara stolt över den svenska vården, menade Göran Stiernstedt. Men det finns problem. Det är en låg andel av befolkningen som anser att vården fungerar bra jämfört med andra länder.

– Det som inte fungerar är tillgängligheten. Vi har inte prioriterat den. Antalet läkare och sjuksköterskor ökar och vi har aldrig haft mer resurser, ändå tror befolkningen att det fanns mer resurser förr.

I framtiden kommer det att finnas sjukare patienter utanför sjukhusen, sa Göran Stiernstedt.

– Det står vi dåligt rustade för. Vi behöver en utbyggd primärvård. Sjukhusen behöver också öppnas för detta. Sjukhusbunden vård behöver verka utanför sjukhuset i högre grad. Den stora effektiviseringsmöjligheten ligger i det samlade omhändertagandet av de mest sjuka äldre.

Utbildning även i öppenvården

Alla möten med patienter i vården är en källa till utveckling och forskning, betonade Göran Stiernstedt. Primärvården måste bli tillgänglig dygnet runt och resurser behöver föras över från den specialiserade vården.

– Utbildning måste succesivt till större del förläggas till öppenvården, sa Göran Stiernstedt.

Malin Frenning, landstingsdirektör i Stockholms läns landsting, talade om de utmaningar Stockholm står inför, med bland annat ett kraftigt ökande invånarantal. Målet är en så kallad nätverkssjukvård med individens samlade behov i fokus.

– Den vård invånarna behöver ska finnas så nära och tillgänglig som möjligt. Vi behöver en omflyttning inom systemet så att man går till husläkaren i stället för till akuten. Närakuterna stärks och får en större spridning. Forskningen knyts närmare vården och en mer patientnära forskning eftersträvas. Men systemet behöver sättas så att vi ännu mer kan beforska de patienter vi har.

När det gäller förutsättningar för utbildning och forskning lyfte Malin Frenning bland annat fram satsningar på 14 grundutbildningar och klinisk forskning inom folksjukdomar och sjukdomar som ger stort lidande, samt ett inrättat specialistcentrum för att stödja forskning inom diabetes, neurologi och reumatologiska sjukdomar.

– Om fem år tror jag vi har en struktur som hänger ihop och där det är enkelt att nå vården, sa Malin Frenning.

Genomlysning klar den 31 maj

När publiken fick kommentera det som sagts under seminariet hade många farhågor kring vad som händer med utbildning och kompetens när specialistvård flyttas ut. Konsekvenserna av så stora förflyttningar måste utredas grundligt, menade man. En satsning på fler specialistvårdscenter var ett annat önskemål från flera i publiken.

Seminariets sista punkt om KI:s möjligheter och utmaningar i framtidens hälso- och sjukvård utgick eftersom tiden inte räckte till. Karin Dahlman-Wright bad att få återkomma efter den 31 maj då KI:s interna genomlysning av konsekvenserna för utbildning och forskning är klar.

 

Text: Ann Patmalnieks

Länkar

SamverkanTranslationsforskningUtbildningsprogram