Satsning på kunskap gynnar mindre EU-länder

Publicerat 2011-03-24 00:00. Uppdaterat 2013-11-26 10:27

[NYHET 2011-03-17] De mindre länderna i Europa drar mest nytta av EU:s satsning på att öka kunskapsflödet inom unionen för att bli en världsledande kunskapsbaserad ekonomi. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet. Syftet med avhandlingen var att hitta sätt att utvärdera om de europeiska finansieringssystemen uppnår det beslutsfattarna tänkt sig.

Pauline MattssonFoto: privat

I EU:s tillväxtstrategi, som beslutades i Lissabon 2000, spelar så kallad kunskapsöverföring en central roll. Genom att sprida ny forskning och kompetens mellan länder och regioner kan man skapa förutsättning för nya innovationer, fler jobb och ekonomisk tillväxt. En rad nya policyer och finansieringssystem har införts inom EU det senaste decenniet i syfte att öka samarbetet mellan forskare och företag i olika länder. Liksom för att sprida ny kunskap till tekniskt och innovativt svagare delar av Europa, exempelvis de forna öststaterna.

I sin doktorsavhandling har Pauline Mattsson undersök hur dessa satsningar på kunskapsöverföring fungerat genom att titta på samarbeten inom EU:s olika ramprogram för forskning, medförfattarskap i vetenskapliga artiklar samt så kallade patentciteringar. Resultaten visar att forskare i mindre medlemsländer oftare samförfattar med kollegor i andra länder än forskare från större länder i unionen - och därmed också kan sägas dra mer nytta av de forskningsanslag som utlyses.

De samarbeten som sker inom EU:s ramprogram har oftast en mer inomeuropeisk karaktär. Men den tydligaste trenden var annars att forskare som samverkar internationellt och sampublicerar sig verkar på en global arena i allt större utsträckning, snarare än enbart inom EU. Det fanns dock skillnader mellan olika forskningsområden och länder

- Om man använder sig av sampublikationer som ett mått på geografiska kunskapsflöden så kan man se att den europeiska forskningspolitiken har påverkat forskarnas vardag. Men effekten är begränsad och den politiska styrningen råder inte över självvalda samarbeten som fortsätter att utvecklas i en global riktning, säger Pauline Mattsson, forskare vid Enheten för bioentreprenörskap.

Avhandlingen visar också att så kallad patentcitering, som ofta används för att mäta framgången av samverkan mellan forskning och näringsliv i olika regioner, inte fungerar så bra i mindre innovativa och lågteknologiska regioner. Enligt Pauline Mattsson talar resultaten dessutom för att satsningar på dessa svagare områden, genom införandet av olika typer av subventioner, är mindre effektiva än att anställa kvalificerad personal på lokala företag för att öka utbytet mellan akademi och näringsliv.

Doktorsavhandling:

Pauline Mattsson

European knowledge transfer reflected by research collaboration and patent citations indicators

ISBN: 978-91-7457-192-9

Handledare har varit docent Carl Johan Sundberg, Karolinska Institutet. Disputation sker 18 mars 2011.

För frågor, kontakta: