Samspel mellan livsstil och celler på diabeteskonferens

Publicerat 2012-10-24 00:00. Uppdaterat 2013-11-26 10:32

[PRESSINBJUDAN 2012-10-24] Inte bara vår egen livsstil utan också våra föräldrars beteende påverkar risken att insjukna i diabetes. En konferens på Karolinska Institutet täcker in både ärftlighet och miljö och vilka effekter de får på cellnivå i denna komplexa sjukdom.

Journalister är välkomna till symposiet samt att intervjua forskarna.

  • Konferens: Symposium on Molecular and Physiological Aspects of Diabetes Mellitus
  • Tid: Fredagen den 9 november, 2012, 09:00 - 16:10
  • Plats: Nobel Forum, Wallenbergsalen, Nobels väg 1, Karolinska Institutet campus Solna

Diabetes typ 2 ökar över stora delar av världen. Den allra största ökningen finns i Indien och Kina men även i England, Tyskland och södra delarna av Europa stiger talen oavbrutet. I hela Europa förväntas antalet diabetiker öka från 53 miljoner år 2011 till 64 miljoner år 2030. I Sverige är närmare 400 000 personer drabbade, mycket på grund av en stillasittande livsstil.

Ett av de hetaste forskningsområdena inom diabetes just nu är epigenetik som beskriver hur miljön påverkar genuttrycket. Föräldrars livsstil och beteende förändrar inte vilken DNA-sekvens ett barn får, men däremot hur DNA förpackas, presenteras och görs tillgängligt för uttryck av proteiner hos barnet. Oliver Rando, USA, har visat att inte bara moderns livsstil påverkar barnet på det här sättet. Även faderns DNA förs över med sådana markörer eller dolda budskap till barnet. Rando presenterar hur detta kan påverka metabolismen.

Det här har stor betydelse för många sjukdomar men i synnerhet för diabetes som är en komplex sjukdom, starkt kopplad till både ärftlighet och livsstil. Om den här dragkampen mellan miljö och gener talar John Hawley från Australien. Fysisk aktivitet skyddar mot insjuknande eftersom insulinkänsligheten ökar vid träning. Hawley forskar om vad som händer i cellerna vid fysisk inaktivitet och de folkhälsoaspekter som följer av det. Sverige har också mycket stark forskning på detta område där Juleen Zierath vid Karolinska Institutet har gjort viktiga upptäckter om hur insulinkänslighet regleras i musklerna vid träning. Hon är en av huvudorganisatörerna till konferensen.

Sambandet mellan livsstil och genetik har också studerats i den så kallade GWAS-studien som inkluderade 40 000 människor. Jose Florez, USA, finns på plats på konferensen för att dela med sig av lärdomar från denna gigantiska studie.

Mer av spjutspetsforskning får vi från forskarna Victor Ambros, USA, och Markus Stoffel, Schweiz, som forskar om mikroRNA. Det är ett RNA som i sig inte leder vidare till proteiner men som ändå kan påverka vilka proteiner som uttrycks genom att binda till andra RNA. Det här kan bli en viktig aspekt för att förstå reglering i insulinproducerande betaceller.

För mer information, kontakta: