NyheterForskning

Sammantaget goda långtidsresultat av fetmakirurgi på unga

Published 2017-01-08 22:09. Updated 2017-01-09 17:06

Fetmaoperationer på tonåringar ger lika goda långsiktiga resultat som när vuxna opereras, men operationerna var även förknippade med komplikationer. Fem år efter operationen vägde de som opererats som unga i snitt 28 procent mindre än före ingreppet, visar en ny studie publicerad i vetenskapliga tidskriften The Lancet Diabetes & Endocrinology.

– Det är förvånansvärt stora likheter mellan tonåringar och vuxna som genomgått fetmakirurgi. Ungdomar med allvarlig fetma som inte opereras fortsätter istället att öka i vikt, säger Torsten Olbers, docent vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som är en av huvudförfattarna till studien.

Forskningen är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Instituet, KI, Lunds universitet och Sahlgrenska akademin. Claude Marcus, professor i pediatrik vid KI, har lett forskningen vid KI.

Claude Marcus. Foto: C Meadow– Det är dags att börja integrera fetmakirurgi i behandlingen av ungdomar med allvarlig fetma. En förutsättning är att de följs upp långsiktigt eftersom våra resultat också visar att en del ungdomar behöver mycket stöd för att hantera tillvaron efter operationen. Fetmakirurgi är ingen ”quick fix”, konstaterar Claude Marcus.

Studien visar bland annat på att det finns risk för brister på vitaminer och mineraler efter gastrisk bypass, genom ett minskat matintag och även på grund av omkoppling av tarmarna. Detta var tydligt också hos ungdomar som ofta var obenägna att ta de rekommenderade tillskotten.

Studien omfattar 81 tonåringar som genomgått så kallad gastrisk bypass. De opererade ungdomarna har jämförts med en lika stor grupp ungdomar som fick traditionell behandling och även med en grupp vuxna som genomgick gastrisk bypass. 65 procent var kvinnor och 35 procent män. Ungdomarna som opererades var mellan 13 och 18 år vid ingreppet, med en snittålder på drygt 16 år och ett genomsnittligt BMI på runt 45. I många fall hade fetman redan lett till komplikationer som störda blodfetter, högt blodtryck, leverförfettning, diabetes typ 2 eller förstadium till diabetes.

Avsevärt lägre vikt

– Det är ungdomarna med den allvarligaste fetman vi pratar om. Utan operation förblir de nästan undantagslöst stora för resten av livet. Hos tonåringarna är det extra tydligt att det finns en stark bakomliggande genetisk benägenhet för allvarlig fetma, det är inget livsstilsval de har gjort, säger Torsten Olbers.

Tonåringarna som inte opererades fortsatte att öka i vikt under femårsperioden, med i genomsnitt tio procent och en av fyra fetmaopererades under uppföljningstiden sedan den blivit vuxna. Detta i jämförelse med 28 procents lägre vikt än vid ingreppet hos de som genomgått gastrisk bypass.

Var fjärde opererad tonåring drabbades dock av komplikationer som krävde en ny operation inom fem år, i ungefär hälften av fallen för tarmvred och i hälften för gallsten.

– Det var en överraskning för oss att även ungdomar drabbades av gallsten, vilket vi sett tidigare hos vuxna vid kraftig viktnedgång. Ungdomarna hade också samma frekvens av tarmvred som de vuxna, en komplikation som vi idag kan förbygga genom att vid operationen stänga de så kallade ”slitsarna”, säger Torsten Olbers.

Uppföljning och stöd

Operationen som görs med titthålskirurgi tar ungefär en timme och innebär att tunntarmen kopplas till en liten magsäcksficka just under matstrupen. Magsäcken finns kvar och producerar magsafter som tillsammans med galla mm kommer in i systemet längre ned. Maten kommer alltså i princip direkt ned i tarmen.

– Det är inte så att det bara tar stopp. Operationen ändrar de grundläggande signalerna för hunger och mättnad. Man är inte så hungrig och blir också mätt tidigare, även i huvudet, säger Torsten Olbers.

Publikation

Laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass in adolescents with severe obesity (AMOS): a prospective, 5-year, Swedish nationwide study
Dr Torsten Olbers, PhD; Andrew J Beamish, MD; Eva Gronowitz, PhD; Carl-Erik Flodmark, PhD; Jovanna Dahlgren, PhD; Gustaf Bruze, PhD; Kerstin Ekbom, PhD; Peter Friberg, PhD; Gunnar Göthberg, PhD; Kajsa Järvholm, PhD; Jan Karlsson, PhD; Staffan Mårild, PhD; Martin Neovius, PhD; Markku Peltonen, PhD; Claude Marcus, PhD.
Publicerad online 5 januari, 2017, The Lancet Diabetes & Endocrinology, DOI: dx.doi.org/10.1016/S2213-8587(16)30424-7

KirurgiObesitasPediatrik