Så viktigt är årets Nobelpris i fysiologi eller medicin

Publicerat 2013-10-08 00:00. Uppdaterat 2013-11-26 10:27

[NYHET 2013-10-08] Nobelpriset i fysiologi eller medicin gick i år till James Rothman, Randy Schekman och Thomas Südhof för deras upptäckter rörande cellers transport och leverans av molekyler.

Årets mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin, alla tre verksamma i USA, har visat hur celler kan transportera och leverera molekyler till rätt plats vid rätt tidpunkt, via blåsor som kallas vesiklar.

Jan AnderssonFoto: Ulf Sirnorn

- Jag tror att omvärlden kommer att förvånas över att det här systemet uppmärksammas. Många har trott att andra vetenskapliga upptäckter skulle belönas och man kan kanske fråga sig om transportsystem verkligen är så intressanta. Men tänk vilket kaos som uppstår när kollektivtrafiken lamslås på morgonen.

Detta säger Jan Andersson, professor i infektionssjukdomar vid institutionen för medicin, Huddinge, KI, forskningsdirektör för Stockholms läns landsting och en av de 50 medlemmarna av Nobelförsamlingen, som har utsett årets vinnare.

Randy Schekman belönas för sina upptäcker av en grupp gener som styr cellers vesikeltransport, James Rothman upptäckte proteiner som styr hur vesiklarna levererar sitt innehåll genom att smälta samman med mottagarmembranet och Thomas Südhof upptäckte hur frisättningen av vesikelinnehållet kontrolleras så att den sker vid rätt tidpunkt.

- Den första upptäckten skedde 1979 och den senaste avgörande kom 2001. Det här transportsystemet är oerhört viktigt för cellen men också för hela organismen. Det gör till exempel att nervcellerna kan kommunicera med varandra och att insulin frisätts i blodet, säger Jan Andersson.

Störningar i cellers vesikeltransport kan bidra till exempelvis diabetes samt sjukdomar i immunsystemet och nervsystemet. Exempel på det sistnämnda är stelkramp och botulism, som båda orsakas av bakterier som bildar gifter som slår ut transporten av vesiklar i nervceller.

 En av de vanligaste livshotande genetiska sjukdomar som drabbar barn, familjär hemofagocyterande lymfohistiocytos, FHL, beror även den på defekter i transportsystemet. Idag behandlas den med benmärgstransplantation, säger Jan Andersson.

Han förväntar sig att den kunskap som nu finns om cellers transport och leverans av molekyler ska leda till ny förståelse för sjukdomsmekanismer samt utveckling av helt nya typer av mediciner.

- Det som står på tur inom forskningsfältet är studier av enskilda komponenter i maskineriet, hos olika celltyper och i olika organ, säger han.

Jan Andersson uppskattar att mellan 500 och 800 forskare på KI är verksamma inom projekt som på något sätt berör det transportsystem som uppmärksammats i och med årets Nobelpris.

Text: Lisa Reimegård