NyheterUtbildning

Så tycker landets doktorander – KI:s dekan kommenterar

Publicerat 2016-12-14 10:06. Uppdaterat 2016-12-16 12:39This page in English

äpplen, apple.

Doktorandspegeln 2016 är den tredje i ordningen. Foto: iStock 

Doktorandspegeln 2016 är den tredje i ordningen.

De flesta doktorander i landet är nöjda med sin utbildning. Men närmare 30 procent upplever att handledningen har varit så bristande att forskningsarbetet hindrats. Det konstateras i den senaste nationella undersökningen av doktoranders studiesituation, som kommenteras av Marianne Schultzberg, dekan för forskarutbildningen vid Karolinska Institutet.

Bra eller mycket bra. Det omdömet ger 86 procent av doktoranderna sin forskarutbildning, enligt Universitetskanslersämbetets undersökning Doktorandspegeln 2016. Resultaten bygger på en enkät besvarad av 4 751 doktorander, varav 336 från KI, som gått tre till fem terminer på forskarutbildningen. Svarsfrekvensen var dock låg, 47 procent.

Inom området medicin och hälsovetenskap där KI:s doktorander främst återfinns, ger 90 procent det sammanfattande omdömet bra eller mycket bra. Men rapporten visar också på problem.

Marianne Schultzberg forskarutbildning dekanTotalt har 27 pro­cent av doktoranderna upplevt sådana brister i handledningen att det hindrat deras forskningsarbete. Inom medicin och hälsovetenskap anger 15 procent att handledaren visat litet eller inget intresse alls för doktorandens forskarstudier.

Men så stora problem med handledningen har inte framkommit i KI:s egna doktorandenkäter, enligt Marianne Schultzberg, dekan för forskarutbildning vid KI.

Bättre siffror på KI

– Våra siffror ser betydligt bättre ut. De allra flesta handledare gör bra ifrån sig, men det finns doktorander som upplever brister. Det är tråkigt och vi arbetar med olika åtgärder för att förbättra det. Vi har till exempel en en obligatorisk handledarkurs för huvudhandledare och planerar nu en ny rutin som ska säkra att forskarutbildningsmiljön är lämplig redan innan doktoranden rekryteras, säger hon.

Rutinen bygger på att miljön, både forskningsmässigt och psykosocialt, ska godkännas inför rekrytering av en ny doktorand.

I rapporten märks också ett missnöje med introduktionen till forskarutbildningen. KI har en obligatorisk introduktion för nyantagna doktorander som man ser nu över hur den kan förbättras.

Två av tio saknar uppföljning

Enligt högskoleförordningen ska doktorandernas individuella studieplan följas upp regelbundet. Trots detta svarar två av tio doktorander inom medicin och hälsovetenskap att de inte fått någon uppföljning på sin studieplan under innevarande år. På KI känner man igen problemet och räknar med en förbättring när elektroniska individuella studieplaner införs nästa år. En påminnelse dyker upp i programmet när det är dags att uppdatera studieplanen.

Ungefär en fjärdedel av doktoranderna uppger att deras forskningsresultat har använts utan att de angetts som författare eller upphovsman. Det framgår dock inte vilken typ av olovligt utnyttjande eller inom vilka områden det förekommer mest. KI frågar inte om detta i sina enkäter och enligt Marianne Schultzberg är det svårt att dra några säkra slutsatser från resultaten.

Rapporten visar att 11 procent av doktoranderna inom medicin- och hälsovetenskap har upplevt negativ särbehandling av någon typ. Kön var den vanligaste orsaken.

– Det är för många. Vi har sett det i våra enkäter också och vi har diskuterat diskriminering med ledningen för varje institution. Vi hoppas att den nya rutinen inför doktorandrekrytering ska förhindra att doktorander antas till miljöer som inte är lämpliga, säger hon.

Skuggdoktorander förekommer

Att vara skuggdoktorand, det vill säga delta i forskarutbildningen utan att vara formellt antagen, var vanligast inom området medicin och hälsovetenskap. 55 procent av de svarande hade varit i den situationen, som kan vara osäker och otrygg. På KI tror dock Marianne Schultzberg att det främst rör sig om personer verksamma i vården, som påbörjar ett forskningsprojekt inom sin verksamhet.

– Men det är givetvis viktigt att kontinuerligt se till att det inte förkommer studenter som arbetar i forskningsprojekt utan försörjning och utan att bli antagna, säger hon.

Trots bristerna svarar dock 84 procent av doktoranderna inom medicin och hälsovetenskap att de förmodligen eller definitivt skulle påbörja en forskarutbildning igen, om de stod inför valet idag.

 

Text: Sara Nilsson

Om Doktorandspegeln: 2016 års Doktorandspegel är den tredje i en rad nationella undersökningar som fokuserar på doktorandernas perspektiv på sin utbildning. De två tidigare genomfördes av Universitetskanslersämbetets föregångare Högskoleverket och publicerades åren 2003 och 2008.

Länkar

DoktorandForskarutbildningUtvärdering