Så märktes ökningen av antalet oredlighetsärenden under 2016

Publicerat 2017-03-07 10:00. Uppdaterat 2017-03-07 11:08This page in English

Det var en dramatisk ökning av antalet ärenden som rörde oredlighet i forskning under 2016, säger Jörgen Svidén, kanslichef på Centrala etikprövningsnämnden, CEPN. Många ärenden gällde Karolinska Institutet och Paolo Macchiarinis forskning.

Universitet och högskolor utreder själva misstänkt forskningsfusk. Men de kan välja att begära ett yttrande från Centrala etikprövningsnämndens expertgrupp när de vill ha ett opartiskt yttrande.

Jörgen Svidén– I vanliga fall brukar det handla om två eller tre ärenden. Under 2016 fick vi in sjutton ärenden varav åtta kom från Karolinska Institutet. Fem rörde på något sätt Macchiarini, berättar Jörgen Svidén.

Den som anklagar någon för oredlighet i forskning, eller den som själv blir anklagad, kan begära att expertgruppen kommer med ett yttrande. Men de kan inte vända sig direkt till expertgruppen utan måste gå till den ansvarige rektorn, som i sin tur kan vända sig till CEPN:s expertgrupp.

Tveksamhet utreda internt

– Som en följd av Macchiarini-ärendet har det funnits en tveksamhet att hantera dessa ärenden internt. Det vore underligt annars, säger Anders Ekbom, Karolinska Institutets vikarierande prorektor sedan årsskiftet.

Anders Ekbom säger också att ökningen i antalet oredlighetsärenden varit markant under 2016. Några har kunnat avskrivas, andra har lämnats till CEPN för yttranden och ytterligare några bedöms fortfarande av KI.

– Vårt problem är att CEPN:s handläggningstider är så långa, säger han.

Eftersom arbetsbördan för expertgruppens ledamöter har ökat har regeringen beslutat att gruppen ska utökas med två ordinarie ledamöter och två ersättare.

– Det underlättar även när det gäller jäv. Vi har med automatik två ledamöter som jävar ut sig varje gång något rör KI. Även om KI:s två ledamöter inte har haft det minsta att göra med till exempel Macchiarini så går de ut om ärendet kommer från KI. Med fler ledamöter minskar risken att gruppen blir för liten för att komma med ett yttrande, säger Jörgen Svidén.

Lärosätet fattar beslut

Expertgruppen på CEPN fattar inte beslut, utan kommer med ett expertyttrande som lärosätet kan välja att följa eller gå emot. Till exempel ansåg expertgruppen att samtliga inblandade forskare i ett av Macchiarini-ärendena var skyldiga till forskningsfusk, medan KI såg det som att endast Macchiarini och ytterligare tre forskare som haft insyn i stora delar av processen var det. Forskare utan inblick i hela forskningsarbetet kunde inte ställas till svars, menade KI.

Att det endast är rektor som kan begära yttrande från expertgruppen är en svaghet, anser Jörgen Svidén.

– Det är en ganska rättsosäker värld på så sätt. Det är också problematiskt att den som har blivit anklagad och fälld inte kan vända sig till någon myndighet för att överklaga, säger han.

 

Text: Ann Patmalnieks

Tre fakta om CEPN
1) Centrala etikprövningsnämnden, CEPN, är överklagandeinstans för etikprövningar med huvudsaklig uppgift att pröva överklaganden från forskare som har fått nej av den regionala etikprövningsnämnden.
2) Om den regionala nämnden inte kommer överens i ett ärende kan de också välja att överlämna det till CEPN för beslut.
3) CEPN har också tillsynsansvar över etikprövningslagen. Det finns två tillfällen då CEPN ägnar sig åt tillsyn, förklarar Jörgen Svidén.
– Dels om någon saknar tillstånd för den forskning som bedrivs, dels om de som forskar går utanför det som de har fått tillstånd att göra, säger han.

 

Nytt lagförslag förändrar oredlighetshanteringen
Den 22 februari presenterade regeringens särskilda utredare sitt förslag till en ny hantering av ärenden som rör utredning av oredlighet i forskning. Förslaget går nu på remiss.
Utredningen föreslår en tydligare och mer rättssäker ordning.
Bland annat ska en ny myndighet, Oredlighetsnämnden, överta uppgiften att utreda misstänkt forskningsfusk från lärosätet där anmälan har gjorts. Myndigheten ska även ta över de uppgifter som i dag utförs av expertgruppen för oredlighet vid Centrala etikprövningsnämnden.
Utredningen diskuterar också en enhetlig definition av vetenskaplig oredlighet i forskning. En sådan saknas i dag. Olika lärosäten kan alltså definiera oredlighet i forskning på olika sätt – och fatta beslut om huruvida oredlighet förekommit utifrån den definition de använt för sin utredning.
Karolinska Institutet kommer att göra förändringar i sin egen oredlighetshantering i väntan på den nya lagen. Fortfarande gäller högskoleförordningen, att lärosätet självt utreder fall om misstänkt fusk/oredlighet efter att en anmälan inkommit till rektor.
Men den interna hanteringen kan enligt vikarierande prorektor bli snabbare, tydligare och mer rättssäker.
– Vi kommer att under våren försöka få till en snarlik ordning som den regeringen föreslagit, med en egen KI-nämnd som utreder anmälan om fusk. Anmälare och anmälda ska ha en ökad rättsäkerhet, vi måste ha en organisation för det, säger Anders Ekbom, vikarierande prorektor.
Text: Madeleine Svärd Huss
Etik