NyheterPå campus

Så kan Big Data göra nytta i sjukvården – professor Ludvigsson reder ut begreppen

Published 2017-03-20 08:47. Updated 2017-03-21 11:15This page in English
Bigdata_conference_Jonas_Ludvigsson_2
Professor Ludvigsson berättar om hur Big Data kan hjälpa sjukvården. Foto: Gustav Mårtensson Professor Ludvigsson on Big Data in healthcare. Photo: Gustav Mårtensson 

På måndagen den 20 mars samlas internationella forskare på Karolinska Institutet för att diskutera det som ingen kan se, men som rätt använt kan ha oerhörd betydelse för hälso- och sjukvården. Det handlar om ”Big Data”, stora datamängder, som kan leda rätt vid prevention, diagnos och behandling.

– Det finns otroliga möjligheter att använda Big Data i vården, säger professor Jonas Ludvigsson, barnläkare, professor och arrangör av Big Data-mötet på Karolinska Institutet, sponsrat av tidskriften Journal of Internal Medicine.

Tanken är att samla världens ledande forskare på området, för att diskutera nästa steg in i framtiden.

Men vad handlar det om egentligen?

För att närma oss det lite abstrakta begreppet ”Big Data” fångar vi professor Ludvigsson på bild vid Banhusbron i Stockholm.

Där har han stannat till på sin morgonpromenad på väg till Karolinska Institutet. Bilar, tåg, bostäder, kontor och mobiler, ja, myllret runtomkring Stockholms Central, Norra Bantorget och Klara sjö ser ut som en myrstack. Och överallt lämnar vi digitala spår efter oss. När vi handlar på kreditkort, surfar på nätet och använder apparna i våra smartphones. Tillsammans kan denna enorma informationsmängd liknas vid myrstacken som tar form under Banhusbron: Big Data, våra ”digitala DNA” blir till, och går att identifiera med hjälp av datorer och algoritmer.

Våra digitala DNA kan göra oss friskare

– Första gången jag såg att annonserna intill min google-sökning på nätet matchade mina intressen häpnade jag verkligen, säger Jonas Ludvigsson.

Men faktum är att våra digitala DNA kan göra oss friskare.

Big Data kan vara till enorm hjälp i sjukvården.

Hur, det ska de världsledande forskarna på användning av Big Data inom vård och medicin diskutera på KI-mötet.

– Flera föreläsare från Microsoft och Google kommer berätta om sina satsningar på Big Data för att förbättra människors hälsa, säger Jonas Ludvigsson.

Jonas Ludvigsson. Photo: Gustav MårtenssonHan ger själv ett exempel:

– För fem år sedan besökte jag Mayo-kliniken i Minnesota och redan då testade de stordatorer som läste av samband i journaler och en patients medicinska historia och sedan kom datorn med förslag. ”Vill du ta ett sköldkörtelprov på patienten?” Sedan fanns det en ja- och en nej-ruta att kryssa i, så det var alltid läkaren som tog beslutet.

Poängen är att motiveringen till datorns fråga kunde vara symptomen i kombination med gamla journalanteckningar och sjukdomar i släkten, menar Jonas Ludvigsson.

Den stora knäckfrågan är den personliga integriteten.

– Men när ett barn blir sjukt skulle det underlätta om det fanns en möjlighet för familjen att ge sitt samtycke för att vi skulle få samköra deras journaler och låta datorn hitta samband som det tar lång tid att ringa in annars.

 Dator kan vara till hjälp för snabbare beslut

Ibland har föräldrarna ingen aning om att de själva varit sjuka som barn. Ibland finns ledtrådar till barnens sjukdom i sådant som hänt under barnets spädbarnstid.

I akutvården skulle en dator också vara till hjälp på samma sätt.

– Det är stora mängder journalanteckningar att gå igenom och även här skulle en dator vara till hjälp för att vi ska kunna fatta snabbare beslut tagna på en större mängd information, säger Jonas Ludvigsson.

– Om det är en sak jag hoppas på för egen del inom Big Data, är det att vi snart får fram system som hjälper oss inom vården att ställa diagnos och handlägga patienter. Det skulle sannolikt också bidra till att människor i hela Sverige får lika (bra) vård, och att läkare i än högre utsträckning följer nationella riktlinjer. Jag tror också att det skulle göra vården billigare.

Sökträffar på internet är även till hjälp inom epidemiologin.

– Det går ju att se var i ett land människor googlar på influensasymptom och följa hur smittan bryter ut och lättare kunna förutse hur den sprider sig, så att vi kan öka beredskapen på sjukhusen, säger Jonas Ludvigsson.

Människors beteenden online skulle också vara till hjälp för att kunna sätta in vård tidigare.

– Det finns en del psykiska sjukdomar där vi snabbare skulle se om patienter var på väg att bli maniska eller deprimerade bara på hur de använder sin mobiltelefon. Datorn skulle tidigt slå larm om beteendet ändras, till exempel när en patient börjar ringa eller sms:a på ett sätt som han eller hon inte gör under de friska perioderna, säger Jonas Ludvigsson och avbryter sig själv:

– Men återigen… integritet! Det här måste alltid bygga på samtycke och total frivillighet.

Har du något exempel på Big Data där man inte behöver ge sitt samtycke och som ändå skulle göra skillnad i framtiden?

– Tänk er bara hur meteorologin gått framåt. De hanterar otroligt mycket mer data än förut och analyserna för nästa veckas väder och morgondagens väder har blivit så mycket mer detaljerade och pricksäkra. Jag är övertygad om att man skulle kunna analysera hur vädret brukar vara före svåra torrperioder i exempelvis Afrika. Då kan vi sätta in förebyggande åtgärder på plats flera månader innan och i bästa fall eliminera en kommande hungersnöd och katastrof.

 

Text: PeKå Englund

Foto: Gustav Mårtensson

 

Ett par av huvudpersonerna på Big Data-mötet på KI den 20 mars

Victor Mayer-Schönberger, professor i internet vid universitetet i Oxford och författare till boken ”Big Data: a revolution that will transform how we live, work, and think”. Victor Mayer-Schönberger kommer att tala om framtiden med Big Data.”

Andrew Morris, Skottlands chief scientist kommer att tala om hur Skottland använt Big Data för att förbättra hälsan i landet.

Anders Hviid, Köpenhamn har skrivit mer än 30 artiklar i medicintidskrifterna NEJM, Lancet, JAMA, BMJ och bland annat studerat långtidseffekterna av vaccinationer. På mötet ska han berätta om hur man med hjälp av Big Data studerar läkemedel och risk för biverkningar.

 

Wikipedia om Big Data: “Big Data utgörs av digitalt lagrad information av sådan storlek, att det är svårt att bearbeta den med traditionella databasmetoder. Big data innefattar tekniker för very large databases (VLDB), datalager (data warehouse) och informationsutvinning (data mining). Termen big data fick sitt genomslag under 2009. Ingen svensk översättning har blivit etablerad, men stora datamängder har använts.“

Länkar

Epidemiologi