NyheterForskning

Regionala stödstrukturer viktiga för att klara ny vårdpolicy

Publicerat 2017-11-23 12:50. Uppdaterat 2017-11-27 09:07
Helena Strehlenert. Foto: Paul Strehlenert

I takt med att en allt större andel av befolkningen blir äldre kommer fler att få behov av vård och omsorg. Vi ställde fem frågor till Helena Strehlenert, vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, som nyligen har disputerat på en avhandling om implementeringen av policyn ”Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre”.

Varför ville du studera policyns implementering?

– Mellan 2010 och 2014 gjorde regeringen och SKL en överenskommelse om en policy med syfte att ta ett helhetsgrepp kring de komplexa problem som finns i vården kring de mest sjuka äldre. För att skapa ett bättre liv för dessa äldre behövs en mer sammanhållen vård eftersom de ofta växlar mellan att vårdas på sjukhus, på äldreboende eller vårdcentralen. Överenskommelsen ”Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre” skulle försöka komma åt problemen genom att förändra hela systemet. Jag blev nyfiken på hur det skulle gå att implementera policyn och följde satsningen i realtid från 2012 till 2016, alltså även två år efter att satsningen avslutats.

Hur har du studerat detta?

– För att ta reda på vilka faktorer som är viktiga för att lyckas med implementeringen av en vårdpolicy har jag försökt att få med olika aktörers perspektiv. Därför har jag analyserat mottagandet på nationell, regional och kommunal nivå. I den tredje studien undersökte jag hur tre län tagit emot satsningen på regional nivå. Den fjärde studien handlade om hur satsningen uppfattades lokalt i glesbygdskommuner. För att ta reda på det besökte jag 2016 tre glesbygdskommuner i Norrland och pratade med äldreomsorgsledningarna om hur de hade uppfattat policyn och vilket avtryck som policyn gjort.

Vad tror du är avgörande för chanserna att lyckas?

– De regionala utvecklingsledare, som anställdes i varje län, spelade en viktig roll för att kommunerna skulle lyckas med policyns implementering. Jag tror att det är viktigt att ha ett ”systemtänk” och att man planerar för att involvera många aktörer på alla nivåer i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Att överenskommelsen mellan regeringen och SKL omförhandlades årligen bidrog också, eftersom kraven kunde öka successivt och lösningar byggas upp över tid.

Hur gick det då – har vården förbättrats med hjälp av policyn?

– Detta ingår egentligen inte i min forskning, men jag kan se att vården till äldre är mer evidensbaserad än tidigare – och kvalitetsregistren är här för att stanna, tack vare satsningen. Men problematiken som har med samverkan mellan kommuner och landsting är kvar. Jag tror att det behövs mer genomgripande satsningar för att lösa detta problem.

Vad ska du göra nu?

– Jag har varit tjänstledig som arbetsmiljöforskare på ett privat forskningsinstitut och nu börjar jag jobba där igen. Sedan ska jag skriva forskningsansökningar. Jag ska också ut och berätta om mina resultat för dem som jobbar praktiskt med att utveckla vården, exempelvis inom den pågående satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa.

Text: Maja Lundbäck

Länkar

Hälso- och sjukvårdHälso- och sjukvårdsorganisationPolicySamhälleVårdvetenskap