NyheterForskning

Psykologisk förklaring till hur traditioner uppkommer

Published 2015-04-13 08:00. Updated 2015-04-13 08:00

En rädsla för straff i kombination med benägenheten att kopiera andras beteende. Däri finns en psykologisk förklaringsmodell som beskriver hur traditioner och normer skapas och upprätthålls. Det har forskare vid Karolinska Institutets Emotion Lab visat i en studie publicerad i tidskriften Journal of Experimental Psychology: General. 

Det är vetenskapligt beskrivet hur djur lär sig av varandra, så kallad social inlärning, vid en annalkande fara. Ett exempel är hur information om en fiende sprider sig i en fågelflock, som sedan kollektivt reagerar och flyr från platsen. Men enligt forskarna bakom den aktuella studien är betydelsen av social inlärning för att undvika faror är inte särskilt studerad hos människor.

– Vi ville förstå av hur dessa känslomässiga situationer, där det handlar om att undvika fara, fungerar hos människor. Det visade sig att två var för sig väldigt enkla psykologiska mekanismer, att å ena sidan lära sig av gruppen och å andra sidan att det är belönande att undvika fara, tillsammans kan ge en förklaring till hur vi skapar och upprätthåller normer och traditioner, säger Björn Lindström, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Han har tillsammans med forskargruppsledaren Andreas Olsson genomfört fyra psykologiska experiment där 120 försökspersoner ingår. I det första försöket fick studiedeltagarna vid 20 tillfällen välja mellan två bilder, kallade A och B, på en skärm. De fick veta att de vid fel val skulle få en obehaglig elstöt, som de först fått känna på. Men i själva verket skulle inga elstötar delas ut, oavsett hur de svarade. Innan försökspersonerna gjorde sina val fick de på en film se en annan persons val, utan att få se konsekvensen av detta val. Den inspelade personen valde bild A varenda gång. Och det gjorde försökspersonerna också, i över 95 procent av sina svar. När studiedeltagarna i stället utlovades en möjlig belöning, en chans att vinna biobiljetter, då följde de valet som personen på filmen gjort endast till under 60 procent. Även i ett experiment där godtyckliga bestraffningar delades ut så sjönk följsamheten till filmpersonens svar till under 70 procent.

– Vår slutsats är att om man letar efter en belöning, då är man beredd att bryta mönstret, så den sociala inlärningen spelar mindre roll. Men om det handlar om att undvika en fara och den sociala inlärningen har gett bra resultat, då har det en kraftfull effekt på vårt beteende. Om den sociala inlärningen däremot inte skyddar mot faran, då är man också beredd att bryta mönstret, säger Andreas Olsson, docent och forskargruppsledare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

I den fjärde studien ville forskarna undersöka hur väl följsamheten till endast A-svar kunde ärvas från en person till en annan, under upplevt hot om elstöt som aldrig delades ut. De lät då tio försökspersoner var för sig titta på filmen där en person väljer endast A-svar och sedan göra sina val. Sedan fick tio nya försökspersoner se hur någon av de första försökspersonerna valt, fortfarande utan att få veta konsekvenserna. När fem generationer av försökspersoner gjort sina val efter att ha fått se svaren från någon i den föregående generationen, då var fortfarande 95 procent av svaren endast alternativ A.

Det här är mekanismerna bakom hur vissa godtyckliga traditioner kan skapas och upprätthållas, som tabun kring mat, kläder eller beteenden som egentligen inte borde ha betydelse för gruppen eller individerna. I det här fallet skapade vi en svara-A-tradition som efter fem generationer var fortsatt stark. Ett godtyckligt förbud mot till exempel viss mat, som i dag inte behöver undvikas av några särskilda skäl, kan upprätthållas genom att individerna i gruppen fruktar hotet om de andras missaktning om de skulle börja äta den förbjudna maten, säger Björn Lindström.

Studien är finansierad med medel från Vetenskapsrådet och Europeiska Forskningsrådet (ERC, 284366, ELSI).

Publikation: ”Mechanisms of Social Avoidance Learning Can Explain the Emergence of Adaptive and Arbitrary Behavioral Traditions in Humans”. Björn Lindström och Andreas Olsson. Journal of Experimental Psychology: General, online 13 April 2015, doi: 10.1037/xge0000071

Läs mer om Andreas Olssons forskningsgrupp på Karolinska Institutet på: www.emotionlab.se

Psykologi