Pris för nydanande kunskap om hur blodkärl bildas

Publicerat 2010-10-26 00:00. Uppdaterat 2014-01-08 14:40

[PRESSMEDDELANDE 2010-10-26] Medicine doktor Axel Hirsch pris 2010 tilldelas Christer Betsholtz, professor vid institutionen för biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet. Han får priset för en serie internationellt uppmärksammade och ofta citerade uppsatser om hur blodkärl bildas, så kallad angiogenes.

Styrelsen för forskning vid Karolinska Institutet har beslutat att medicine doktor Axel Hirsch pris år 2010 går till professor Christer Betsholtz.

- Han har visat betydelsen av olika celltyper för kärlväxt. Särskilt nydanande är hans identifiering av de så kallade tip-cellerna som styr kärlens tillväxtriktning. Christer Betsholtz arbeten har inte bara grundvetenskapligt intresse utan kan också öka förståelsen av och leda till nya behandlingsmetoder för sjukdomar på människor till exempel tumörer, säger Martin Ingvar, dekanus för forskning.

Flera forskargrupper världen över har inriktat sin forskning på att förstå hur blodkärl bildas både normalt och vid sjukdom, och de cellulära mekanismer som bidrar till att kärlen börjar växa ohämmat. Professor Christer Betsholtz och hans grupp studerar i första hand hur blodkärl bildas normalt redan under fosterstadiet. Forskningen gäller bland annat kartläggning av vilka gener som är aktiva under denna process.

- Vi använder olika modeller för att förstå vilken funktion generna har. Vi kan antingen slå ut en speciell gen och se vad effekten då blir eller, tvärtom, överuttrycka den. Genom att också använda moderna tekniker som DNA-mikromatriser är det möjligt att mer storskaligt studera vilka gener som är inblandade i blodkärlsutvecklingen, säger Christer Betsholtz.

Kartläggningen gäller alla de gener som specifikt uttrycks i blodkärlens båda celltyper, det vill säga endotelceller och pericyter. Pericyter är de minsta blodkärlens glatta muskelceller. Christer Betsholtz har också visat att pericyter kan ha olika roller beroende på i vilken typ av vävnad de förekommer. Bland annat har han studerat hur pericyter bildas i blodkärl hos tumörer.

- Också detta varierar beroende på tumörtyp. Vissa tumörer är sämre på att rekrytera pericyter och bilda nya blodkärl. Vi tror att detta kan ha betydelse för hur läkemedel kan tas upp av tumören och hur immunförsvarets celler tillåts passera från blodbanan ut i tumörvävnaden.

Hjärnans blodkärl innehåller särskilt många pericyter och under de senaste åren har Christer Betsholtz grupp börjat förstå pericyternas roll även här.

- De reglerar den så kallade blod-hjärn-barriären, vilken dels skyddar hjärnan från skadliga ämnen i blodet, dels utgör ett kraftigt hinder för passage av läkemedel till hjärnan. Ökad förståelse av blod-hjärn-barriären kan få stor betydelse för våra möjligheter att behandla sjukdomar i hjärnan, såsom stroke och Alzheimers sjukdom, tror Christer Betsholtz.

Även om forskningen kring angiogenes har tagit ett stort kliv framåt de senaste åren finns alltjämt många okända faktorer som styr denna process, menar Christer Betsholtz.

- Vi behöver lära oss mycket mer om vilka molekylära och cellulära mekanismer som bestämmer hur blodkärl bildas och som avgör deras roll. Det är först då vi på allvar kan börja fundera på att utveckla skräddarsydda läkemedel som hämmar eller stimulerar blodkärlstillväxten och modifierar blodkärlens funktioner.

Christer Betsholtz föddes 1959 i Stockholm. Han disputerade1986 i Uppsala på en avhandling om tillväxtfaktorn PDGFs roll vid tumörutveckling. Året därpå blev han docent. Christer Betsholtz hade flera olika forskartjänster under åren 1986-1993 med stöd från bland annat Cancerfonden och Vetenskapsrådet. 1994 blev han professor vid Göteborgs universitet i medicinsk och fysiologisk kemi. Christer Betsholtz har varit vetenskaplig ledamot i forskningsråd både i Sverige och utomlands, bland annat i Cancerfonden, Vetenskapsrådet och Stiftelsen för Strategisk Forskning. Han är medlem i European Molecular Biology Organisation (EMBO), Academia Europea, och Kungliga svenska vetenskapsakademien. Han utnämndes den 1 juli 2004 till professor i vaskulär biologi vid Karolinska Institutet.

Hirsch pris

Medicine doktor Axel Hirsch Priset delas ut årligen av Karolinska Institutets styrelse för forskning som "belöning för en av svensk forskare publicerad vetenskaplig skrift av högt värde". Val av pristagare sker genom nominering.

Pris