NyheterForskning

Placebo påverkar trots intellektuell funktionsnedsättning

Published 2017-05-16 13:42. Updated 2017-05-16 15:59This page in English

Personer med svåra medfödda kognitiva funktionsnedsättningar påverkas också av placeboeffekten, något man tidigare tvivlat på. Det visar forskning från Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neurology. Resultaten tyder på att man har underskattat omedvetna sociala signalers inverkan på förväntanseffekter.

Placeboeffekten innebär att tankens kraft kan påverka kroppens funktioner, till exempel när ett sockerpiller lindrar smärta om vi tror att det är en riktig värktablett. Men det kan också handla om hur förväntningar på riktiga läkemedel påverkar hur väl dessa läkemedel fungerar. Placeboforskare har fram tills nu föreställt sig att den här typen av förväntanseffekter kräver högre intellektuella funktioner i hjärnans främre delar, som förmåga till abstrakt tänkande och att kunna planera för framtiden. Men detta visar sig nu inte vara hela sanningen.

– Våra resultat utmanar den rådande bilden av hur förväntanseffekter uppstår och vi kan nu föreslå alternativa, mer intuitiva processer som möjlig grund till placebo. Till exempel att man påverkas av förväntningar hos personer i sin omgivning som man läser av, säger Karin Jensen, forskarassistent vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Analys av 24 läkemedelsstudier

Hon och forskarkollegorna vid Karolinska Institutet och Harvard Medical School har analyserat 24 publicerade läkemedelsstudier där personer med genetiskt betingad utvecklingsstörning har ingått. Samtliga har haft en IQ under 70 och de diagnoser som ingick i studien var bland annat Downs syndrom, fragil x och Prader-Willi. Hälften av studierna var så kallade open-label där alla deltagare fick verksamt läkemedel. Den andra typen var placebokontrollerade studier, där deltagarna inte visste om de fick placebo eller verksam medicin.

– Vi har enbart jämfört de som fick riktiga läkemedel och det visade sig vara stora skillnader i behandlingsresultat mellan de två grupperna – trots att patienterna hade fått exakt samma mediciner. Det enda som skilde grupperna åt var sannolikheten att få äkta läkemedel, säger Karin Jensen.

Omedvetna signaler ger förväntanseffekter

Slutsatsen är att outtalade förväntningar hos de som ger medicinen, eller på annat sätt är delaktiga i behandlingen, förändrar neurobiologin och i förlängningen också läkemedelssvaret hos patienten. Det är inte bara fakta som förmedlas till patienten som kan ge förväntanseffekter, utan även omedvetna sociala signaler som når patienten.

– Den här delen av placeboeffekten har vi underskattat. Det betyder att de modeller vi har skapat av hur placebo fungerar måste göras om så att vi inte bara fokuserar på avancerade kognitiva funktioner såsom patientens förmåga att skapa abstrakta framtidsscenarier, säger Karin Jensen.

Studien har delvis finansierats av National Institute of Health, USA. Berörda forskare har inga företagsintressen.

Publikation

”Certainty of genuine treatment increases drug responses among intellectually disabled patients”
Karin B. Jensen, Irving Kirsch, Moa Pontén, Annelie Rosén, Kathy Yang, Randy L. Gollub, Vincent des Portes, Ted J. Kaptchuk, Aurore Curie
Neurology, 16 maj 2017, 88:1912-1918; publicerad online 19 april 2017. doi: 10.1212/WNL.0000000000003934

FunktionsnedsättningKlinisk neurovetenskapKognitionsforskningLäkemedel