Per Hall: Hög tid att studera om behandling av friska kan förebygga bröstcancer

Bild på Per Hall.

Många av riskfaktorerna bakom bröstcancer är numera kända. Fler liv skulle räddas om kvinnor fick behandling redan innan bröstcancer har hunnit utvecklats, menar Per Hall, professor i strålningsepidemiologi vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

Det finns i princip tre sätt att minska dödligheten i en livshotande sjukdom. Sjukdomen kan förebyggas, den kan upptäckas tidigt när den förhoppningsvis fortfarande är botbar och den kan behandlas. Bröstcancer är en dödlig sjukdom som drabbar fler och fler svenska kvinnor. Förutsättningarna för tidig upptäckt och behandling är väl uppbyggda i Sverige, men trots detta minskar inte antalet kvinnor som avlider av bröstcancer.

Det är nu hög tid att studera möjligheterna att förebygga bröstcancer. Genom att identifiera och åtgärda riskfaktorer borde man kunna minska antalet som drabbas och dör. Förebyggande behandling är nytt för bröstcancer men har genomförts mycket framgångsrikt inom kardiologin. Genom att identifiera och påverka riskfaktorer som till exempel tobak, övervikt, fysisk inaktivitet, högt blodtryck och höga blodfetter har antalet individer som insjuknar och avlider i hjärtinfarkt och stroke minskats dramatiskt. Kan man inte göra samma sak inom bröstcancer?

Förebyggande behandling är en tvåstegsraket. Det första steget handlar om att identifiera kvinnor med hög risk. Inom bröstcancer påverkar livsstilsfaktorer som när man födde sitt första barn (tidigare=lägre risk), hur många barn man fött (fler=lägre risk), hur länge man ammat (längre=lägre risk) och om man använt p-piller (högre risk) eller hormonersättningsmedel (högre risk). Genetiska förändringar och mammografibildens utseende påverkar också risken för bröstcancer.

Genom att studera en stor mängd kvinnor kommer vi snart att kunna identifiera en grupp där var tredje kvinna kommer att utveckla bröstcancer. Detta är steg ett. Steg två handlar om att åtgärda riskfaktorerna. Inom kardiologin är detta förhållandevis lätt. Det handlar om rökstopp, viktnedgång, ökad fysisk aktivitet och behandling av höga blodtryck och blodfetter. Några så enkla recept finns inte för bröstcancer. Viktnedgång, fysisk aktivitet och alkoholrestriktion minskar visserligen risken för bröstcancer men påverkan är liten. Att lägga sig i hur kvinnor skall leva sina liv, när de skall föda sina barn, amma, med mera, är förstås uteslutet.

Ett alternativ är att medicinskt behandla kvinnor med hög risk ungefär som man gör med högt blodtryck eller höga blodfetter. Det finns ett flertal mediciner som visat sig minska risken för bröstcancer. Acetylsalicylsyra (ingår i bland annat Treo och Trombyl), metformin (mot diabetes) och statiner (sänker kolesterolnivåerna) har förvånande nog visat sig sänka risken för bröstcancer med 10-20 procent.

Mindre förvånande är att den hormonella medicinering man ger bröstcancerpatienter efter operationen, för att förebygga återfall, även hindrar ny cancer från att uppkomma hos friska kvinnor med cirka 40-60 procent. De stora utmaningarna är att förstå vilka doser som behövs och hur länge en kvinna måste använda preparaten för att de ska ge effekt.

Nästan varje timme, dygnet och året runt drabbas en kvinna av bröstcancer i Sverige. Förebyggande insatser med medicinsk behandling kan minska antalet kvinnor som drabbas av sjukdomen och som avlider. Det finns redan en etablerad organisation och frivilliga studiedeltagare i en pågående stor studie kring riskfaktorer bakom bröstcancer. Vad som krävs nu är främst mer finansiering - då kan vi gå vidare och på allvar börja besvara frågan om förebyggande behandling är möjlig.

Krönika av Per Hall, publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 3 2012

Cancer och onkologi