NyheterForskning

Ovanliga mutationer kan öka risken för schizofreni

Publicerat 2014-01-22 00:00. Uppdaterat 2014-10-29 10:11

I den största psykiatristudien hittills baserad på exomsekvensering, redovisar nu forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med internationella samarbetspartners ny kunskap om den komplexa genetiken bakom schizofreni. Studien visar på att fler mutationer är med och påverkar risken för schizofreni än vad man tidigare trott. Fynden publiceras i tidskriften Nature.

Forskarna har använt sig av en teknik för storskalig sekvensering som gör det möjligt att avläsa DNA-koden för alla våra gener, så kallad exomsekvensering. I studien analyserades ungefär 2500 svenska individer med schizofreni och 2500 friska kontrollpersoner, vilket gör arbetet till den största exomsekvenseringsstudie inom psykiatrin hittills. Resultaten visar på att många ovanliga mutationer som är lokaliserade i ett stort antal olika gener ger risk för schizofreni, istället för endast ett fåtal riskgener.

– Både individer med schizofreni och friska kontroller bär på ovanliga mutationer, men vi ser en skillnad gällande var i genomet mutationerna är lokaliserade. Hos personer med schizofreni kan man se en ansamling av ovanliga mutationer i flera grupper av gener. Framförallt finns det en överrepresentation av mutationer i gener för spänningsberoende kalcium-jonkanaler och ett specifikt proteinkomplex, vilka båda är viktiga för kommunikationen mellan celler i hjärnan, säger Anna Kähler, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och en av studiens svenska medförfattare.

De funktionella mekanismer som fynden pekar på är i linje med tidigare studier av mer vanligt förekommande genetiska varianter, som har undersökts med andra metoder. Dessutom stödjer resultaten tidigare studier som pekat på att ingen enskild genetisk variant med säkerhet leder till schizofreni, utan att den viktiga genetiska komponenten istället består av ett stort antal både ovanliga och vanliga genetiska varianter.

– Att identifiera de kombinationer av genetiska och miljömässiga faktorer som ger ökad risk för schizofreni, är extra viktigt för att kunna beräkna individuell sjukdomsrisk och individanpassa behandling. Den här studien öppnar ett nytt fönster mot de underliggande orsakerna till denna allvarliga psykiska sjukdom och leder oss ett steg närmare mot detta mål, säger Sarah Bergen, även hon forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och medförfattare till det publicerade arbetet.

Sekvenseringsdata från den aktuella studien utgör enligt forskarna en resurs som är ovärderlig för biomedicinsk forskning om riskfaktorerna för schizofreni. Ytterligare DNA-sekvenseringsprojekt kommer att spela en viktig roll för ytterligare ny kunskap om de underliggande orsakerna till schizofreni.

Studiens huvudförfattare är Shaun Purcell, forskare och chef för Center for Statistical Genomics at Mount Sinai. Ansvarig för den svenska delen av studien har varit professor Christina Hultman vid Karolinska Institutet. Utöver forskare vid Karolinska Institutet och Icahn School of Medicine at Mount Sinai har följande institutioner deltagit i arbetet: University of North Carolina, Massachusetts General Hospital, Stanley Center for Psychiatric Research vid Broad Institute, Wellcome Trust Sanger Institute, University of Edinburgh och Harvard Medical School. Studiens svenska finansiärer var Karolinska Institutet, Karolinska universitetssjukhuset, Vetenskapsrådet, ALF-medel från Stockholms läns landsting, Stiftelsen Söderström Königska och Svenska sällskapet för medicinsk forskning (SSMF).

Publikation

A polygenic burden of rare disruptive mutations in schizophrenia.
Purcell S, Moran J, Fromer M, Ruderfer D, Solovieff N, Roussos P, et al
Nature 2014 Feb;506(7487):185-90

GenetikPsykiatriPsykisk ohälsaPsykossjukdomar