NyheterForskning

Nytt test underlättar diagnos av autism hos vuxna

Publicerat 2013-12-11 12:40. Uppdaterat 2014-10-29 09:57This page in English

Forskare vid Karolinska Institutet har tagit fram ett nytt testverktyg för att underlätta diagnostisering av vuxna personer med så kallad autismspektrumstörning. Testet presenteras i den vetenskapliga tidskriften Molecular Autism och är unikt på det sättet att forskarna i sin utvärdering har jämfört gruppen med autismspektrumstörning med psykiatriska patienter.

Autismspektrumstörning är ett samlingsnamn som innefattar autism och Aspergers syndrom. Diagnosen innebär stora problem i att kommunicera och interagera med andra människor samt tvingande rutiner och intressen. Hos vuxna kan det emellanåt vara svårt att skilja autismspektrumstörning från andra psykiatriska diagnoser, eftersom symtomen ofta överlappar eller kan likna exempelvis schizofreni, hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter (ADHD) eller svår personlighetsstörning.

De testmetoder som idag används för att ställa rätt diagnos tar mycket tid och kräver stor expertkunskap. Forskarna vid institutionen för klinisk neurovetenskap har därför under ledning av docent Susanne Bejerot vidareutvecklat och förenklat ett existerande amerikanskt test, kallat RAADS-R (Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale-Revised). Det nya testet är en enkät med 14 självskattningsfrågor och kallas därför RAADS-14 Screen. I skalan ingår tre delskalor som mäter mentaliseringssvårigheter, social ångest och sensorisk överkänslighet, symtom som alla är vanliga vid autism. Svaren är uppdelade utifrån om symtomen uppstod i barndom eller utvecklades senare.

I den nu presenterade utvärderingen ingick 135 normalbegåvade vuxna personer med autismspektrumstörning och 508 kontrollpersoner med någon form av psykiatrisk diagnos men inte ASD. Även 590 friska kontrollpersoner ingick i studien. Resultaten visar att autismspektrumgruppen tydligt skiljde ut sig från patienter med exempelvis ADHD eller schizofreni. Medianvärdet på testet för personer med autismspektrumstörning låg på 32 poäng (av totalt 42 möjliga), jämfört med 15 för personer med ADHD, 11 för övriga psykiatriska diagnoser och 3 för friska kontrollpersoner. Genom att dra gränsen vid 14 poäng kunde 97 procent av deltagarna med autismspektrumstörning identifieras.

– Problemet med flertalet psykiatriska skattningsinstrument är att de bara testats mot friska kontrollpersoner, vilket är totalt meningslöst i detta sammanhang. Här presenterar vi en skala som kan skilja ut autismspektrumgruppen från andra psykiatriska diagnoser, säger Susanne Bejerot.

Förhoppningen är det nya testet ska spara tid och underlätta arbetet inom våren, men det kan också användas i exempelvis registerforskning. Susanne Bejerot konstaterar att redan de första fem frågorna i RAADS-14 Screen förefaller kunna ge en tydlig fingervisning om autismspektrumstörning bör misstänkas eller inte.

– Även de som har mycket svårt för att fylla i formulär brukar klara att besvara fem frågor, säger hon.

Forskningen har genomförts med ekonomiskt stöd från Vetenskapsrådet. Susanne Bejerot är även verksam som psykiater och forskare vid S:t Görans sjukhus, Norra Stockholms psykiatri inom Stockholm läns landsting.

Publikation

RAADS-14 Screen: validity of a screening tool for autism spectrum disorder in an adult psychiatric population.
Eriksson J, Andersen L, Bejerot S
Mol Autism 2013 Dec;4(1):49