NyheterForskning

Nya upptäckter kring depression

Publicerat 2012-02-28 00:00. Uppdaterat 2014-06-18 16:06This page in English

Vid depression får hjärnan sämre plasticitet och blir mindre anpasslig vid exempelvis minnesinlagringar. Nu har forskare vid Karolinska Institutet sett att den försämrade plasticiteten beror på nedsatt funktion i hjärnans stödjeceller. Forskarna tror att ökad kunskap om dessa stödjeceller kan bana väg för helt nya sätt att behandla depression.

– Vi lyckades bota minnesstörningarna hos 'deprimerade' råttor genom att tillföra ämnet D-serine, säger Mia Lindskog, biolog och forskarassistent på institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Hon och hennes forskarkollegor har använt sig av så kallade FSL-råttor, en framavlad råtta med anlag för att utveckla "depression". Råttorna utsattes först för två tester för att bekräfta att de verkligen hade symtom som är kännetecknande för depression även hos patienter. I det ena testet kontrollerades råttornas minne genom upprepad exponering för olika föremål. I det andra testet undersöktes deras håglöshet genom att släppa dem i behållare med vatten – om råttorna valde att ligga kvar och flyta i vattnet i stället för att snabbt ta sig upp ansågs de vara håglösa (ingen av råttorna behövde dock stanna i vattnet mer än fem minuter). I båda fallen jämfördes FSL-råttornas resultat med vanliga försöksråttor och minnesstörningar och håglöshet kunde bekräftas.

I nästa led har forskarna gett råttorna injektioner med ämnet D-serine. Det botade minnesstörningarna hos de deprimerade råttorna. Däremot påverkades inte håglösheten.

– Vi har visat att det är två symtom som går att påverka oberoende av varandra. De borde alltså kunna behandlas parallellt vid en depression, säger Mia Lindskog.

Forskarna har även studerat signalöverföringen i råttornas hippocampus, en del av hjärnan som spelar stor roll för minnet. I de deprimerade råttornas hjärnor syntes en mycket högre aktivitet, med mer signalöverföring mellan synapser, än hos de friska råttorna. När forskarna försökte öka signalöverföringen gick det inte i de deprimerade råttornas hjärnor - de hade alltså en sämre plasticitet och kunde inte öka aktiviteten vid behov. Det kunde däremot de friska råttornas hjärnor. Och när forskarna hällde D-serine över hjärnprover från de deprimerade råttorna ökade plasticiteten i dessa.

D-serine är ett ämne som utsöndras av astrocyterna, som är stödjeceller till nervcellerna i hjärnan.

– Egentligen vet vi mycket lite om dessa stödjeceller, men troligen har de en mycket viktig funktion i hjärnan, säger Mia Lindskog.

På sikt hoppas forskarna att upptäckten ska öppna för nya behandlingsstrategier vid depression.

– D-serine passerar inte blod-hjärnbarriären speciellt bra, så det är inte ett lämpligt ämne att bygga ett läkemedel på. Men den mekanism vi har identifierat, att det går att öka plasticiteten och förbättra minnet, det är en framkomlig väg, som kanske går att nå på andra sätt än genom D-serine, säger Mia Lindskog.

Publikation

Dysfunctional astrocytic regulation of glutamate transmission in a rat model of depression.
Gómez-Galán M, De Bundel D, Van Eeckhaut A, Smolders I, Lindskog M
Mol. Psychiatry 2013 May;18(5):582-94

Psykiatri