NyheterForskning

Nya rön om hjärnans utveckling hos för tidigt födda

Published 2016-09-14 22:03. Updated 2016-09-18 19:41This page in English

Resultatet av ny studie från Karolinska Institutet tyder på att hjärnan hos barn som fötts för tidigt och har dålig tillväxt, kan ha bristande utveckling av de funktionella nätverken. Studien är publicerad i tidskriften Cerebral Cortex.

Syftet med den aktuella studien var att se om låg tillväxt hos barn som fötts för tidigt är kopplat till skillnader i hjärnans funktionella nätverk. Nätverken är av betydelse för den sociala utvecklingen, inlevelseförmågan och språkinlärningen. Sammanlagt 60 barn ingick i studien, varav 20 hörde till gruppen för tidigt födda med dålig tillväxt, och lika många hörde till grupperna för tidigt födda med god tillväxt samt barn med god tillväxt som fötts efter fullgången graviditet. När barnen var tolv månader gamla undersöktes de med magnetkamera. De följdes upp vid 26 månaders ålder, då man bedömde om de utvecklat autistiska drag.

Ulrika Ådén — Redan vid magnetkameraundersökningen vid ett års ålder såg vi skillnader i signalstyrkan i de specifika nätverken i hjärnan hos de för tidigt födda och tillväxthämmade barnen,  jämfört med för tidigt födda med god tillväxt, säger Ulrika Ådén, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.

Miljöfaktorer

Modern intensivvård har gjort stora framsteg under de senaste decennierna vilket har lett till att för tidigt födda barn överlever allt tidigare under graviditeten. Barn som är mycket för tidigt födda kan dock löpa ökad risk för hjärnskador, autism, ADHD och inlärningssvårigheter.

— Autism anses i allmänhet bero på genetiska faktorer, även om ingen specifik gen har identifierats. Vår studie tyder på att miljöfaktorer som för tidig födsel och dålig tillväxt skulle kunna leda till påverkan på organisationen av hjärnans nätverk, och eventuellt ett autistiskt beteende, säger Ulrika Ådén.

Samtidigt menar forskarna att resultaten behöver bekräftas ytterligare och kompletteras med långsiktiga uppföljningsstudier. Skulle resultaten stå sig, menar forskarna att nya behandlingsrutiner för att stimulera barnets tillväxt skulle kunna minska riskerna att utveckla bland annat autism.

Studien har finansierats med stöd av bland annat Cerebra Foundation for the brain-injured child i Storbritannien, Thrasher Research Fund i USA, Vetenskapsrådet, ALF-projektmedel, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, EU:s sjunde ramprogram, Svenska Frimurare Orden, Svenska Läkaresällskapet, Hjärnfonden, Sällskapet Barnavård och Linnéa och Josef Carlssons Stiftelse, Spanish Fondo de Investigaciones Sanitatias.

Publikation

“Intrinsic functional connectivity in preterm infants with fetal growth restriction evaluated at 12 months corrected age”
Nelly Padilla, Peter Fransson, Antonio Donaire, Francesc Figueras, Angela Arranz, Magdalena Sanz-Cortés, Violeta Tenorio, Núria Bargallo, Carme Junqué Hugo Lagercrantz, Ulrika Ådén, Gratacós Eduard.
Cerebral Cortex, publicerad online 15 september 2016,doi:10.1093/cercor/bhv300
 

Klinisk neurovetenskapNeonatologiNeuropsykiatri