Nya hyresmodellen ska spegla verkliga kostnader

Publicerat 2017-06-14 13:43. Uppdaterat 2017-06-15 11:55This page in English

Biomedicum under uppbyggnad.

Från 2018 införs en ny hyresmodell med differentierade hyror på KI. Foto: Stefan Zimmerman View from Solnavägen, Aula Medica to the left and Biomedicum to the right. Photo: Stefan Zimmerman 

Från 2018 blir hyrorna för laboratoriesalar högre än för övriga lokaler på Karolinska Institutet. Den nya hyresmodellen har tagits fram för att spegla de faktiska kostnaderna för de nya forskningsbyggnaderna, och beslutats av konsistoriet.

Den samlade lokalkostnaden för Karolinska Institutet förra året var 755 miljoner kronor. Under 2018 blir kostnaden över en miljard.

– Från 2018 kommer vi att införa differentierad hyra utifrån vilken typ av lokaler man sitter i för att bättre återspegla den verkliga kostnaden, säger fastighetsdirektören Lennart Ilke.

Han är chef för fastighetsavdelningen på Karolinska Institutet som ansvarar för universitetets lokalförsörjning och som sköter in- och uthyrningen. De externa hyresvärdarna Akademiska Hus med flera, ställer sina fakturor till fastighetsavdelningen, som sedan hyr ut lokalerna till de olika institutionerna. Institutionerna fördelar i sin tur kostnaden mellan sina forskargrupper.

Sedan många år tillbaka har filosofin bakom hyressättningen varit utjämnad internhyra, det vill säga att alla institutioner betalar lika per kvadratmeter oavsett den faktiska kostnaden för lokalerna som institutionen sitter i. Undantaget är djurlokaler som betalar högre internhyra. Sedan 2014 har internhyran ökat från 3 350 kronor till 3 800 kronor per kvadratmeter på Karolinska Institutet. År 2018 kommer laboratorieintensiv verksamhet att hamna på i snitt cirka 4 300 kronor per kvadratmeter.

En arbetsgrupp inom styrelsen för forskning har tagit fram förslaget kring den differentierade hyressättningen. De har haft som mål att hyrorna ska reflektera de faktiska kostnaderna för respektive yta i större utsträckning. Till exempel motiverar laboratorier, som är mer kostsamma än vanliga kontorslokaler, högre hyror.

Tre faktorer avgör hyresnivån

Tre olika faktorer avgör hyresnivån. Faktor 1,0 gäller för alla kontors- och utbildningslokaler. Laboratorielokaler har fått faktor 1,3, vilket innebär 30 procent högre hyra, medan enkla källarlokaler har faktor 0,5 och alltså innebär halva normalhyran.

– Alla nya satsningar som vi nu genomför, till exempel på Biomedicum och Neo, handlar ju om den laboratorietunga forskningen, och det är den som driver upp kostnaderna. Därför har ambitionen varit att värna dels utbildningen så att den inte drabbas av höjda kostnader på grund av att forskningen får fantastiska lokaler, dels värna den forskning som inte behöver laboratorielokaler, säger Lennart Ilke.

Beroende på vilka proportioner mellan laboratorieytor och kontorsytor en forskargrupp har, kan den genomsnittliga kvadratmeterhyran mellan forskargrupperna variera.

– Vi kommer dock att debitera Biomedicum kollektivt, så hur institutionerna väljer att fördela kostnaderna inom Biomedicum är något de själva bestämmer, säger Lennart Ilke.

 

Text: Stina Moritz

 

En tillbakablick – från Kungl. Byggnadsstyrelsen till Akademiska Hus

Fram till 1993 var det den statliga myndigheten Kungl. Byggnadsstyrelsen som höll med lokaler åt de statliga myndigheterna, däribland universiteten och högskolorna i Sverige. Lärosätena betalade hyra till myndigheten, men fick också statliga medel som täckte hyreskostnaderna. I början av 1990-talet lades Kungl. Byggnadsstyrelsen ner och fristående statligt ägda aktiebolag som Vasakronan och Akademiska Hus AB tog över en stor del av byggnaderna.

– Akademiska Hus skapades på direkt begäran av de stora lärosätena eftersom man behövde en fastighetsägare med kompetens och förståelse för lärosätenas behov, säger Lennart Ilke, fastighetsdirektör vid Karolinska Institutet.

Samtidigt ändrades principen för tilldelningen av statliga medel till lärosätena. Lärosätena fick använda sina medel till forskning och utbildning på det sätt som de ansåg var bäst. Förändringen innebär att lärosätena kan hyra lokaler från vilken fastighetsägare som helst. Akademiska Hus blev dock en dominerande hyresvärd, eftersom de i stor utsträckning tog över lärosätenas befintliga lokaler.

***

Karolinska Institutet och andra lärosäten har en grundfinansiering från staten. Därutöver söker man forskningsmedel från forskningsfinansiärer. Utbildningen har en ersättningsmodell per student, med olika prislappar beroende på inriktning. Den statliga finansieringen fördelas från konsistoriet via rektor och respektive verksamhetsstyrelse till respektive institution.

I dag äger Akademiska Hus AB 91 procent av de Karolinska Insitututets lokaler och är markägare till campus Solna.

Om några år ändras proportionerna eftersom fastighetsägaren Hemsö äger forskningsbyggnaden Neo, som byggs i Flemingsberg. Hemsö har även köpt grannbyggnaden Novum.

Cirka fem procent av Karolinska Institutets lokaler hyrs av Statens fastighetsverk, Acturum och andra mindre fastighetsbolag.

Källor: Akademiska hus (www.akademiskahus.se) och Statens fastighetsverk (www.sfv.se) samt Karolinska Institutet.

 

Länkar

Organisation