Nya biologiska mediciner bättre vid svårbehandlad reumatism

Publicerat 2009-08-09 00:00. Uppdaterat 2013-11-26 10:27

I en studie som presenteras i The Lancet visar svenska forskare att de nya "biologiska" medicinerna mot ledgångsreumatism fungerar bättre än de gamla farmakologiska preparaten, i de fall patienter behöver tilläggsbehandling för att den vanligaste medicinen inte hjälper ordentligt. Den så kallade Swefot-studien är unik, då ingen direkt jämförelse av detta slag har utförts tidigare.

Ronald van Vollenhoven
Ronald van Vollenhoven.

Cirka 60 000 människor i Sverige lider av ledgångsreumatism och 1 500 nyinsjuknar varje år. Sjukdomen leder till svullna, ömma leder och nedsatt rörelseförmåga. En del patienter svarar dåligt på medicinsk behandling och/eller får biverkningar. I en randomiserad studie har forskare från bland annat Karolinska Institutet därför undersökt vilka befintliga mediciner - gamla som nya - som fungerar bäst när en person drabbats av ledgångsreumatism och inte svarat tillräckligt på den vanligaste medicinen, Methotrexate. I den situationen kan behandlande läkare välja att lägga till två äldre mediciner i tablettform, Plaquenil och Salazopyrin, eller en mer modern medicin som ges i form av en droppbehandling varannan månad. Sistnämnda medicin, Remicade (Infliximab), är typexempel på de nya, så kallade biologiska medicinerna mot reumatism och andra autoimmuna sjukdomar.

I studien ingick 487 patienter på 15 svenska reumaenheter eller kliniker i Sverige mellan åren 2002 och 2008. Patienterna lottades att få den ena eller den andra behandlingsvarianten. Resultaten efter ett år visar att ett betydligt större antal patienter förbättrades med tillägget av den modernare biologiska medicinen, Remicade. Biverkningarna med båda behandlingsvarianterna var ovanliga och sällan allvarliga.

Tidigare studier har visat att de modernare behandlingarna är bättre än så kallade placebo. De nu presenterade resultaten visar enligt forskarna för första gången att den modernare behandlingen är bättre än den äldre. De menar därför att de biologiska preparaten i många fall bör vara förstahandsvalet för patienter med svår reumatism, där den vanligaste behandlingen ensam inte hjälper. De konstaterar samtidigt att en del patienter hade klar nytta av den äldre behandlingen och att den möjligheten inte helt bör förkastas. Bland annat måste samhällskostnaden för den betydligt dyrare nya behandlingen vägas in i bedömningen. En hälsoekonomisk utvärdering av resultaten från Swefot-studien är för närvarande på gång.

I styrgruppen för den landsomfattande studien har ingått forskare och specialister från Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och Lunds universitet. Resultat från studien presenterades första gången 2008 i samband på en internationell reumatologikongress i Paris.

Publikation:

van Vollenhoven RF, Ernestam S, Geborek P, Petersson IF, Cöster L, Waltbrand E, Zickert A, Theander J, Thörner Å, Hellström H, Teleman A, Dackhammar C, Akre F, Forslind K, Ljung L, Oding R, Wörnert M, Bratt J

Addition of infliximab compared with addition of sulfasalazine and hydroxychloroquine to methotrexate in patients with early rheumatoid arthritis (Swefot trial): 1-year results of a randomised trial

The Lancet, 8 augusti 2009

För mer information, kontakta: