NyheterForskning

Nya belägg för att lång utbildning minskar risken för alzheimer

Publicerat 2017-12-07 08:05. Uppdaterat 2017-12-07 10:32This page in English

Flera studier har visat att högutbildade personer drabbas av Alzheimers sjukdom i lägre utsträckning. Nu stärks sambandet ytterligare av en ny genetisk studie av forskare vid Karolinska Institutet. Studien publiceras i den ansedda tidskriften BMJ.

Orsakerna bakom Alzheimers sjukdom är till stor del okända och ingen effektiv behandling finns. Forskningen är delvis inriktad på att identifiera riskfaktorer, som om de motverkas skulle kunna minska förekomsten av sjukdomen. Tidigare forskning har visat att bland annat individers utbildningsnivå är kopplad till risken för Alzheimers sjukdom. Det har dock varit svårt att visa att det verkligen rör sig om ett orsakssamband.

Mendelsk randomisering är en metod som använder genetisk information för att ge en klarare bild av orsakssambanden. Om en gen som påverkar en riskfaktor också ökar risken för sjukdomen talar detta för att riskfaktorn verkligen påverkar sjukdomen.

Analyserade mer än 900 genetiska varianter

Susanna Larsson vid Karolinska Institutet har nu, tillsammans med kollegor från Cambridge och München, använt Mendelsk randomisering för att undersöka om en rad olika livsstilsrelaterade och kardiovaskulära riskfaktorer påverkar risken för Alzheimers sjukdom. Analysen inkluderade mer än 900 genetiska varianter som tidigare har visats vara kopplade till de olika riskfaktorerna. Jämförelser av de genetiska varianterna hos drygt 17 000 alzheimerpatienter och 37 000 kontrollpersoner visade en stark koppling mellan alzheimerrisk och gener som är kända för att förutspå lång utbildning.

– De här resultaten ger de starkaste beläggen hittills för att hög utbildningsnivå verkligen minskar risken för Alzheimers sjukdom. Det innebär att om fler utbildar sig så skulle det kunna medföra att färre drabbas av sjukdomen, säger Susanna Larsson, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Kognitiv reserv kan vara en förklaring

En möjlig förklaring till sambandet är enligt forskarna så kallad ”kognitiv reserv”, det vill säga hjärnans förmåga att kompensera för åldrande genom att aktivera nätverk eller strukturer som normalt inte används. En stor kognitiv reserv skulle således kunna bromsa utvecklingen av symtom vid alzheimer.

– Vi vet från tidigare forskning att högutbildade personer med amyloida plack i hjärnan, vilka är kännetecken för alzheimer, presterar betydligt bättre på kognitiva test än lågutbildade med liknande plackbörda, säger Susanna Larsson.

Studien finansierades av EUs program för forskningsfinansiering Horizon 2020 och Hjärnfonden.

Publikation

“Modifiable pathways in Alzheimer’s disease: Mendelian randomisation analysis”
Susanna C Larsson, Matthew Traylor, Rainer Malik, Martin Dichgans, Stephen Burgess, Hugh S Markus; for the CoSTREAM Consortium, on behalf of the International Genomics of Alzheimer’s Project.
BMJ, online 7 december 2017

AlzheimerGenetikMiljömedicin