NyheterForskning

Ny upptäckt öppnar för läkemedel mot hörselskador

Published 2014-02-27 18:05. Updated 2014-02-28 12:56This page in English

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit en biologisk dygnsklocka i örats hörselsnäcka. Denna dygnsklocka styr hur hörselskador kan läka ut och öppnar för ett nytt sätt att behandla hörselskador.

Viktiga kroppsfunktioner, som sömn, immunförsvar och hormonnivåer, styrs av en biologisk dygnsklocka. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att det finns en sådan biologisk klocka även i örat, styrd av en gen som är känd för att reglera dygnsrytm. Det upptäcktes då forskarna studerade hörselsnäckor från möss – under flera dagar uttrycktes den kända dygnsrytmgenen enligt ett mönster som följde dygnets timmar.

Det visade sig också att möss som exponerades för buller under natten fick mer bestående hörselskador än möss som bullerexponerades under dagen, mätt genom att kontrollera aktiviteten i hörselnerven. Läkning av hörselskador är alltså kopplat till när på dygnet bullerskadan sker, och här spelar örats dygnsklocka en viktig roll.

Det är känt att produktionen av tillväxthormonet BDNF (eng: brain-derived neurotrophic facto) som kan läka skadade hörselnervceller, fluktuerar i takt med dygnet. När mössen exponerades för buller under dagtid ökade deras koncentration av BDNF, vilket skyddade dem från bestående hörselskador. Nattetid gavs ett lägre sådant skydd.

Forskarna lyckade dock lura mössens öronklockor i ett försök, då de bullerexponerade mössen på natten samtidigt som de stimulerade BDNF. Då skyddades mössen från bestående hörselskador – deras hörselnervceller lyckades alltså återhämta sig.

Dessa fynd om öronklockan, som publiceras i vetenskapstidskriften Current Biology, kan förklara varför vi är olika bullerkänsliga under olika tider på dygnet. Rönen banar väg för nya behandlingsvägar av hörselskador, något som drabbar mellan 10 och 15 procent av befolkningen. Resultaten kan till exempel vara viktiga för skiftarbetare i bullriga miljöer, flygpersonal som färdas snabbt över olika tidszoner och personer som besöker konserter och diskotek med hög ljudnivå.

– Den här grundläggande upptäckten öppnar upp för ett helt nytt forskningsfält och avslöjar några av de mysterier som ligger bakom okända hörselfunktioner, säger Barbara Canlon, professor i hörselfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.

Studien finansierades med pengar från AFA Försäkring, Vetenskapsrådet, amerikanska staten genom National Institute on Deafness and other Communication Disorders, Svenska Läkaresällskapet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Karolinska Institutet, Stiftelsen Tysta Skolan, Stiftelsen Lars Hiertas Minne, Magnus Bergvalls Stiftelse samt Wenner-Gren Stiftelserna. 

Publikation

TrkB mediated protection against circadian sensitivity to noise trauma in the murine cochlea 
Inna Meltser, Christopher R. Cederroth, Vasiliki Basinou, Sergey Savelyev, Gabriella Schmitz Lundkvist och Barbara Canlon
Current Biology, 17 March 2014 issue,  online 27 February 2014, doi: 10.1016/j.cub.2014.01.047