NyheterForskning

Ny metod kan hjälpa KOL-patienter bli rökfria

Publicerat 2015-06-17 14:05. Uppdaterat 2015-09-07 15:43

KOL drabbar nästan uteslutande rökare. Trots att många som fått sin diagnos vill fimpa för gott, är det få som klarar det. En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar att 14 frågor kan vara en god hjälp för att identifiera hinder, ingjuta hopp att inte ge upp och på så sätt anpassa individuellt stöd bättre.

Den allvarliga lungsjukdomen KOL är vardag för över en halv miljon människor i Sverige, där de flesta fallen beror på långvarig rökning. Den enskilt största åtgärden en drabbad kan göra är att sluta röka. Trots att det finns stöd att få från vården och att de allra flesta verkligen vill sluta röka fortsätter över hälften att röka efter att de fått sin diagnos. Det är frustrerande för både patienter och vårdpersonal. Varför lyckas då en del bli tobaksfria medan andra fortsätter röka? Och vilka faktorer påverkar valen? Det ville distriktssköterskan Lena Lundh, verksam vid Akademiskt primärvårdscentrum, veta mer om.

– För att stimulera och stärka den egna motivationen att bli rökfri är ett första viktigt steg att mäta och få besked om vilka faktorer som påverkar och hindrar KOL-patienten i sitt försök att sluta röka. Dessvärre saknas sådana verktyg i dag, säger Lena Lundh.

Frustrerade och maktlösa

I sin doktorsavhandling har Lena Lundh intervjuat 34 personer med KOL och sjuksköterskor med specialkunskap om KOL. Dessutom har ett bedömningsinstrument testats på 109 personer med KOL. Instrumentet innehåller 14 frågor om upplevd press, ambivalens och val av strategier som gör det möjligt att identifiera negativa faktorer som försvårar ett rökfritt liv.

Av resultaten framgår att många av sjuksköterskorna känner sig både frustrerade och maktlösa över att så många som har KOL fortsätter röka trots rådgivning och stöd. KOL-patienterna å sin sida är oroliga över att inte kunna sluta röka och att de ska ge upp försöken att sluta. Värst är det för dem som utvecklar tillstånd som rädsla, att man känner sig kritiserad av andra, känner sig misslyckad eller skäms.

– Ju mer press de kände desto färre försök gjordes att bli rökfri. För många var tankarna på att sluta röka ständigt närvarand, från det att de vaknade till att de somnade vilket påverkade vardagen negativt, säger Lena Lundh.

Olika strategier

Av resultatet framgår även att patienterna hade olika strategier för att hantera situationen. Konstruktiva, när de gick från planering till att göra något aktivt som att prova nya metoder, eller destruktiva, när de gett upp eller resignerat.

– Det är särskilt viktigt att fånga upp patienterna som resignerat och försöka ingjuta hopp och visa på alternativ, säger Lena Lundh.

Hon hoppas att verktyget med de 14 frågorna kan bli användbara i det dagliga arbetet för sjuksköterskor som arbetar med personer som har KOL.

– Ibland kan vår ambition att ta upp rökstopp skjuta över målet. Man bör inte diskutera åtgärder om man inte vet vilka hinder som patienten upplever. Verktyget kan vara en hjälp att förstå när och varför det kan bli problem, och utifrån det bättre kunna stötta och erbjuda individuellt anpassat stöd, avslutar Lena Lundh.

Avhandlingen presenterades tidigare under våren vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet. Huvudhandledare har varit docent Lena Törnkvist vid samma institution. Akademiskt primärvårdscentrum är en sammanslagning av tidigare Centrum för allmänmedicin och nätverket för de akademiska primärvårdscentralerna inom Stockholms läns landsting.

Doktorsavhandling

I have to quit – factors that influence quit attempts in smokers with COPD
Lena Lundh
Karolinska Institutet 2015, ISBN: 978-91-7549-818-8

BeroendeforskningLungmedicin