Nu införs en uppförandekod på Karolinska Institutet

Publicerat 2015-03-18 13:08. Uppdaterat 2015-03-19 15:39This page in English

En uppförandekod för Karolinska Institutets anställda, behövs det? Ja, det tycker högsta ledningen som nyligen beslutade om att införa KI:s egen ”Code of conduct”. Nu ska alla medarbetare skriva under.

Dokumentet består av sju punkter som sammanfattar lagar och föreskrifter på arbetsmiljöområdet, samt interna regler och riktlinjer som KI redan har, exempelvis när det gäller diskriminering men också jäv.

Mats_EngelbrektsonPersonaldirektör Mats Engelbrektson kallar uppförandekoden för ett förtydligande och ett pedagogiskt verktyg för ett gott arbetsklimat vid Karolinska Institutet:

– Jag tror inte att alla läser alla lagar och riktlinjer, men de här punkterna ska man skriva under och visa att man ställer upp på, säger han.

Punkterna handlar om att visa hänsyn och respekt, att varken orsaka eller bidra till diskriminering eller trakasserier. Det handlar också om att man ska meddela sin chef eller annan om man uppfattar att det förekommer kränkningar bland kollegorna, samt att påtala när man befinner sig i en jävsituation.

Att Karolinska Institutet nu har beslutat om en uppförandekod har sin grund i den medarbetarundersökning som genomfördes vid KI år 2011, som visade att förekomsten av mobbning och trakasserier var hög. I 2014 års medarbetarenkät hade andelen som uppger att de har blivit utsatta för mobbning och trakasserier sjunkit, från sju till knappt fyra procent. Men det räcker inte enligt Mats Engelbrektson.

– Det behöver fortfarande förbättras, säger han.

Varför riktar ni inte insatserna mot dem som mobbar och trakasserar?

– Vi går direkt på dem också. Men desto bättre alla beter sig desto bättre blir resultatet.

Doktoranders upplevelse en orsak

Även enkäter som doktoranderna svarat på efter avslutad forskarutbildning, så kallade Exit polls, har varit en anledning till att uppförandekoden tagits fram. En sjättedel av doktoranderna anger att de har upplevt trakasserier eller diskriminerande behandling vid KI. Anders Gustafsson, dekan för forskarutbildning, är en av dem som drivit på för en uppförandekod:

Anders_Gustafsson2– Den behövs som en markering gentemot studenter och doktorander för att visa att vi är seriösa i arbetet mot trakasserier och diskriminering, säger han.

Anders Gustafsson säger att en Code of conduct inte är avgörande, men viktig som en del av flera insatser, exempelvis fler som går handledarutbildning men också handlingsplaner i dåliga miljöer ute på institutionerna. För doktoranderna handlar det ofta om bemötandet från deras handledare.

– Det är en oerhört hård kultur inom akademin, men jag tycker att vi har gjort mycket för en kulturförändring och att vi ser resultat, säger han.

"Ingen revolution"

Doktorandombudsmannen John Steen, anställd av studentkåren vid Karolinska Institutet, MF, har varit med i diskussionerna om en uppförandekod på KI och deklarerade tidigt för beredningsgruppen vad han tycker:

John_Steen– Den kommer inte att revolutionera någonting. De lagar och regler som finns på arbetsmiljöområdet ska chefer och handledare redan känna till. Frågan är hur det här dokumentet kommer att användas, säger John Steen.

Han menar att det nu blir extra viktigt att inte ta bort det systematiska arbetet för en bättre arbetsmiljö bara för att det finns ett dokument som medarbetarna signerat.

Hur ska ni se till att uppförandekoden efterlevs och inte viftas bort?

– Det kommer att vara pinsamt att vifta bort det, vi kommer att fortsätta att jobba med de här situationerna, men det blir ännu tydligare vad som gäller. Om man bryter mot reglerna kan det påverka allt från arbetsvillkor till anställningen, säger personaldirektören Mats Engelbrektson.

Tydligare vad som gäller

Andreas Nyström, som företräder personalen som SACO-representant, anser att det är positivt att KI gör det tydligare vad som gäller på arbetsplatsen.

Andreas_Nyström– Jag tror inte att en uppförandekod löser några problem i sig, men som en del i ett större pussel där KI nu tydligt satsar på att förbättra arbetsmiljön är det bra, säger han.

Den sista punkten i uppförandekoden handlar om disciplinära åtgärder och i yttersta fall skiljande från anställningen.

– Medarbetarnas skyldigheter finns redan, men det är bra att på ett tydligt sätt markera vad som gäller. Om det blir fråga om disciplinära åtgärder har KI som alla lärosäten en personalansvarsnämnd som hanterar den typen av ärenden, säger Andreas Nyström.

Text: Madeleine Svärd

Alla ska skriva under. Uppförandekoden blir en del av det anställningsavtal/anknytningsavtal som undertecknas inför verksamhet vid KI. Även redan verksamma medarbetare ska underteckna reglerna, till exempel i samband med medarbetarsamtal.
Organisation