NyheterForskning

Motståndskraftiga nervceller visar vägen till skyddande faktorer i ALS

Publicerat 2016-05-16 11:00. Uppdaterat 2016-05-16 11:10This page in English
The researchers Susanne Nichterwitz, Laura Comley, Eva Hedlund, Ilary Allodi. Photo: Joseph W. Carlson

Susanne Nichterwitz, Laura Comley, Eva Hedlund, Ilary Allodi. Foto_Joseph W. Carlson

The researchers Susanne Nichterwitz, Laura Comley, Eva Hedlund, Ilary Allodi. Photo: Joseph W. Carlson

Tillväxtfaktorn IGF-2 kan rädda mänskliga nervceller från att dö vid den obotliga sjukdomen ALS, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Milanos universitet. Studien, som publiceras i tidskriften Scientific Reports, visar att motståndskraftiga okulomotoriska nervceller kan användas som ett verktyg för att identifiera faktorer som kan skydda känsliga nervceller från nedbrytning vid den dödliga neurodegenerativa sjukdomen.

Amyotrofisk lateral skleros, mer känd som ALS, är en dödlig sjukdom som kännetecknas av en progressiv förlust av motoriska nervceller, eller motorneuron. När motorneuronen bryts ner leder det till muskelförtvining, svaghet och förlamning i hela kroppen. Men alla motorneuron är inte lika sårbara vid detta sjukdomstillstånd. Vissa grupper, bland annat nerverna i hjärnstammen som styr ögonrörelser är förskonade.

Läser ögonrörelser

Tack vare det kan hjälpmedel som läser av ögonrörelserna användas av förlamade ALS-patienter för att kommunicera genom datorer. Varför dessa så kallade okulomotoriska motorneuron är motståndskraftiga vet man ännu inte.

I dag finns ingen bot mot den dödliga sjukdomen, men forskare letar efter gener som kan användas för att på sikt ta fram behandlingar som bromsar sjukdomen och förhindrar förlusten av motoriska nervceller. I detta syfte har Eva Hedlunds forskningsgrupp vid institutionen för neurovetenskap tagit sikte på just de okulomotoriska nervcellerna

Eva Hedlund Foto: Joseph W. Carlson

– Vi har nu identifierat en faktor, insulin-like growth factor 2, IGF-2, som finns i de motståndskraftiga okulomotoriska nervcellerna. Vi visar att IGF-2 kan rädda mänskliga motorneuron från att förtvina, säger Eva Hedlund, som har lett studien tillsammans med Stefania Corti vid Milanos universitet.

Forskarna använde hudceller från ALS-patienter för att via omprogrammering göra dem till nervceller. När forskarna tillsatte IGF-2 klarade cellerna sig bättre under förhållanden som är skadliga för nervceller.

Positiv effekt

Eftersom IGF-2 hade positiv effekt på odlade nervceller utanför kroppen gick forskarna vidare med att undersöka om IGF-2 även kunde skydda motorneuron i möss som utvecklar ALS-liknande sjukdom. När forskarna gav ALS-mössen IGF-2 genom genterapi levde mössen längre. 

– Vi kan se att motorneuronen bevaras och att behandling med IGF-2 leder till att motorneuronens utskott, axonerna, börjar återbildas och bildar nya livsnödvändiga kontakter med muskler, säger Eva Hedlund.

Det närbesläktade hormonet IGF-1 har testats i kliniska prövningar där det har givits under huden till patienter med ALS, men resultaten har varit motsägelsefulla. Än så länge har IGF-2 inte prövats. Den nya studien stödjer att det eventuellt skulle kunna ge positiv effekt att administrera IGF-2 eller IGF-1 direkt till motorneuronen med genterapi.

Studien har finansierats med stöd av Söderbergs stiftelse, EU Joint Programme for Neurodegenerative Disease, Birgit Backmarks donation för ALS-forskning vid Karolinska Institutet, Thierry Latran Foundation, Åhlén-stiftelsen, Vetenskapsrådet, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Hjärnfonden och Svenska Läkaresällskapet.

Publikation

Differential neuronal vulnerability identifies IGF-2 as a protective factor in ALS
Ilary Allodi, Laura Comley, Susanne Nichterwitz, Monica Nizzardo, Chiara Simone, Julio Aguila Benitez, Ming Cao, Stefania Corti, Eva Hedlund 
Scientific Reports, published online 16 May 2016, doi: 10.1038/srep25960

Neurodegenerativa sjukdomarNeurovetenskap