NyheterForskning

Miljoner till KI-forskare från Familjen Erling-Perssons stiftelse

Published 2016-11-01 09:00. Updated 2016-11-01 11:07This page in English

Tre forskningsprojekt som leds från Karolinska Institutet får i år anslag från Familjen Erling-Perssons stiftelse på sammanlagt 41 miljoner kronor. Forskare från KI ingår även i ett projekt som leds från KTH som nu får ett stort anslag från stiftelsen.

I sitt stöd till forskning prioriterar Familjen Erling-Perssons stiftelse projekt med fokus på vård och hälsa. Forskningen ska gärna vara patientnära och tillämpningsinriktad och bygga på tvärvetenskapligt samarbete.

Plattform för registerbaserad randomiserad klinisk prövning inom hjärtsvikt

Projekt: A platform for and conduct of the first Registry-Randomized Clinical Trial in heart failure: The Spironolactone Initiation Registry Randomized Interventional Trial in Heart Failure with Preserved Ejection Fraction (SPIRRIT-HFPEF)

Forskningsledare: Lars H. Lund, institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet

Samarbetspartners: Nationella hjärtsviktsregistret RiksSvikt och Uppsala Clinical Research Center

Anslag: 10 miljoner kronor fördelat på tre år.

För att kunna avgöra om en medicinsk behandling är effektiv, behöver den studeras i randomiserade kliniska prövningar. Konventionella studier av detta slag har dock blivit allt mer komplicerade och kostsamma att genomföra. Registerbaserade randomiserade kliniska prövningar är ett nytt koncept, där Sverige har gått i bräschen och där man kan använda redan existerande patientregister.

Hjärtsvikt är en vanligt förekommande och bidrar till kraftigt försämrad livskvalitet eller leder till döden. Vid hjärtsvikt har patienten antingen svårt att pumpa blod till hjärtat eller att fylla hjärtat med blod. Den första varianten av hjärtsvikt går att behandla, medan den andra varianten idag saknar behandling. Läkemedlet spironolakton används framgångsrikt vid minskad förmåga att pumpa blod. Det har visat sig vara lovande som behandling även vid minskad förmåga att fylla hjärtat med blod, men behöver testas ordentligt i en randomiserad studie för denna form av hjärtsvikt.  

– Men eftersom detta läkemedel inte längre är patent-belagt finns små möjligheter för industrin att få tillbaka kostnaderna som en sådan studie skulle innebära, vilket i praktiken innebär att denna nödvändiga forskning inte kommer att genomföras. Vårt projekt syftar därför till att test det billiga spironolakton och samtidigt bygga upp en plattform för liknande prövningar av andra läkemedel i framtiden, säger forskaren och hjärtläkaren Lars H. Lund.

Förbättrad diagnostik vid prostatacancer – ytterligare utveckling av Stockholm3-testet

Projekt: The Individualized Prostate Cancer Diagnosis Pipeline

Forskningsledare: Henrik Grönberg, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Samarbetspartners: Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholms läns landsting och patientorganisationen Prostate Cancer UK.

Anslag: 28 miljoner kronor fördelat över tre år.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige, med över 10 000 diagnostiserade män och omkring 2500 dödsfall årligen. Syftet med det aktuella projektet är att minska dödligheten i prostatacancer genom att utveckla och kliniskt införa nya och säkrare sätt att tidigt identifiera och behandla aggressiv prostatacancer, samtidigt som man minskar risken för att ta biopsier och behandla mindre farliga cancerformer i onödan.

Ett första steg har redan tagits genom att utveckla prostatacancertestet Stockholm3, som bygger på ett blodprov där en kombination av genetiska markörer och proteinmarkörer analyseras. Stockholm3-testet utvärderades under åren 2012-2014 på över 58 000 män i Stockholmsområdet och resultaten har presenterats i Lancet Oncology och andra vetenskapliga tidskrifter.  Studierna visar på positiva resultat både avseende ökad upptäckt av farlig och behandlingskrävande prostatacancer och minskat antal onödiga biopsier.

Stödet från Familjen Erling Perssons stiftelse gör att forskarna nu kan gå vidare och studera hur en kombination av Stockholm3-testet och magnetkameraundersökning ytterligare skulle kunna förbättra diagnostiken. De kommer också att utveckla metoder för att bedöma vävnadsprov med genomisk sekvensering och förbättra möjligheten att behandla metastaserande cancer, det vill säga cancer som redan spritts utanför prostatan. Målsättningen är att inom tre år kliniskt införa ytterligare förbättringar av prostatacancerkedjan.

– Stockholm3-testet finns redan tillgängligt för män i Sverige via Karolinska Universitetslaboratoriet. Nu tar vi nästa steg vilket innebär att vi tittar på hur vi kan förbättra hela prostatacancerkedjan. Det handlar om utveckling och införande av ny teknologi och bättre processer. Det gör att vi kommer att kunna hitta behandlingskrävande cancer tidigare och minska dagens stora problem med överdiagnostik, säger Henrik Grönberg, överläkare och professor i cancerepidemiologi, som också tagit patent på Stockholm3-testet.

Utrota Malaria på Zanzibar – en fallstudie för Afrika

Projekt: Is Malaria elimination possible in Zanzibar? A case study for Africa.

Forskningsledare: Anders Björkman, institutionen för mikrobiologi, tumör och cellbiologi.

Samarbetspartners: Zanzibar Malaria Control Program

Anslag: 3 miljoner kronor över en period på tre år.

Anders Björkman och hans forskargrupp har ända sedan 1980-talet intresserat sig för strategier att minska dödlighet, sjuklighet och förekomst av malaria samt nya diagnoser och behandlingsformer. Fokus har även varit resistensutveckling mot nya malarialäkemedel. Forskningen har på senare år främst bedrivits på Zanzibar, men tidigare och fortfarande även på fastlandet i Tanzania samt i Mali och Guinea Bissau.

Zanzibar har varit framgångsrikt med att reducera malaria till en mycket låg nivå – helt unikt inom ett sådant hög endemiskt område – och forskargruppen arbetar nu vidare med att försöka utrota sjukdomen helt. För att göra detta måste ytterligare nya strategier avseende interventioner och övervakningsmodeller utvecklas, vilket även inkluderar molekylära metoder. Det senare för att identifiera kvarvarande bärare av parasiter, infektionsreservoarer med mera. Målet är att visa på ett möjligt ”proof of concept” avseende malaria elimination/utrotning från ett tidigare högendemiskt område vilket i så fal vore världsunikt.

Nano-teknologiutveckling för ultrakänslig detektion av blodburna markörer vid lung- och bröstcancer

Projekt: Detektion och analys av tumör-och blodburna markörer med ny nano-teknologi för tidig diagnostik och monitorering av cancer

Forskningsledare: Jan Linnros, professor ICT-skolan, KTH.

KI-forskare: Rolf Lewensohn, professor, och Kristina Viktorsson, forskare, båda vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

Övriga samarbetspartners: Amelie Eriksson Karlström, professor BIO-skolan, KTH, Afshin Ahmadian, professor BIO-skolan, KTH och SciLifeLab, samt  Björn Samel, forskare Acreo Swedish ICT.

Anslag: 29,8 miljoner kronor fördelat på tre år.

Vid solida tumörer är tumörmarkörer viktiga för att avslöja metastasering och för att förutsäga effekten av till exempel modern målsökande terapi. Provtagning från tumören är ofta svår på grund av tumörens lokalisering och ofta utvinns endast en minimal mängd tumör som kan användas för biomarköranalys. Vanligen utsöndrar tumörer dock mycket små mängder vävnadsfragment (exosomer) i blod som speglar tumörens RNA, mikro-RNA och ytproteiner. Även fritt cirkulerande tumör-DNA finns ofta i patientblod.  Behovet är därför stort att utveckla teknologier som på ett robust och kvantitativt sätt ur ett sådant material kan identifiera tumörmarkörer i extremt små mängder material.

Projektgruppen vid KTH, Karolinska Institutet och SciLifeLab kommer utveckla kiselchip-baserade metoder med nano-biosensorer för att kunna isolera framför allt exosomer och studera deras protein, RNA och mikroRNA-uttryck. Sensorernas funktion bygger på att antikroppar och andra så kallade bindare fångar och binder tumör-exosomer, vars signalvägar sedan kan mätas – något som i sin tur speglar tumörens egenskaper.

På så sätt vill forskargruppen skapa metoder som på ett kvantitativt sätt ska kunna detektera tumörförekomst och följa deras respons på olika målsökande terapier som används kliniskt, till exempel målsökande behandling mot cellreceptorer som muterad EGFR och EML4-Alk. Metoderna ska även prövas för tidig detektion och diagnos av cancer. Forskarnas fokus kommer vara på prover från patienter med den vanligaste formen av lungcancer, icke-småcellig lungcancer och bröstcancer. Blodprover kommer också analyseras under lungcancer patienters behandling med målsökande läkemedel mot såväl muterade tillväxtfaktorreceptorer som immunologiska signalvägar vilka attackeras under immunterapi med antikroppar. 

– I och med denna generösa donation från Familjen Erling-Perssons stiftelse hoppas vi i samverkan med forskare på KTH kunna skapa en analysplattform baserad på nanochip för biomarkörstudier i tumör och blod och därmed skapa verktyg för fördjupad individualiserad cancerbehandling säger Rolf Lewensohn. 

Länkar

AnslagFinansiering