NyheterForskning

Måttlig aktivitet i vardagen minskar risk för Parkinsons

Publicerat 2014-11-19 08:15. Uppdaterat 2014-11-19 10:08This page in English

En ny studie från Karolinska Institutet visar att personer med en livsstil som innefattar en måttlig mängd fysisk aktivitet i vardagen har lägre risk att drabbas av Parkinsons sjukdom än de som rör sig mycket lite. I studien, som publiceras i vetenskapstidskriften Brain, har forskarna följt över 43000 personer under drygt tolv års tid.

Forskarna använde information från Riksmarschkohorten för att studera fysisk aktivitet av olika slag hos befolkningen. I analysen ingick information från ett omfattande frågeformulär som 27 863 kvinnor och 15 505 män hade besvarat, rörande hushållssysslor, resor till och från arbete/utbildning, aktivitetsgrad i yrket, träning på fritiden samt total daglig fysisk aktivitet. För att underlätta jämförelse räknades fysisk aktivitet om till genomsnittlig energiförbrukning uttryckt i måttet MET-timmar per dag, baserat på den uppskattade syrekonsumtionen förknippad med respektive aktivitet (1 MET = 1 kcal per kg och timme, 24 MET-timmar per dag = 1 MET).  

När studien började i oktober 1997 hade ingen av deltagarna Parkinsons sjukdom. Deltagarna följdes avseende aktivitetsnivå fram till att de insjuknade i Parkinsons, avled, emigrerade eller till dess att studien avslutades i december 2010. Totalt identifierades 286 fall av Parkinsons sjukdom.

Forskarna jämförde bland annat risken att utveckla Parkinsons sjukdom hos deltagare som tillbringade mindre än två timmar i veckan åt att utföra hushållssysslor och pendla till och från arbetsplats/utbildning med deltagare som ägnade mer än sex timmar i veckan åt samma typ av aktiviteter. De kunde då se att den högre aktivitetsgraden var förknippad med 43 procent lägre risk att drabbas av sjukdom.

Jämförde totala mängden fysisk aktivitet

Jämförde man den totala mängden fysisk aktivitet hos männen, innebar en måttlig nivå av fysisk aktivitet (i snitt 39,1 MET-timmar/dag) att risken för Parkinsons sjukdom var 45 procent lägre än hos gruppen med den lägsta aktivitetsnivån. Resultaten var inte lika tydliga för kvinnor, men en så kallad meta-analys av alla tidigare longitudinella studier som forskarna också gjorde visade ett liknande samband även hos kvinnorna. Enbart den tid som deltagarna ägnade åt att idrotta på fritiden kunde dock inte kopplas till ökad eller minskad risk för Parkinsons.

– Det är en styrka i vår studie att vi tittade på hela spektrumet av daglig energiförbrukning, snarare än att fokusera enbart på hur mycket deltagarna tränar. Resultaten visar att några träningspass på gymmet inte har den skyddande effekt som man kanske skulle önska, utan att det är vardagsmotionen som har störst betydelse, säger forskningsledare Karin Wirdefeldt, verksam vid Karolinska Institutets institutioner för medicinsk epidemiologi och biostatistik respektive klinisk neurovetenskap.

Studiens försteförfattare är Fei Yang, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. Arbetet har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet, Cancerfonden, ICA Sverige, Ericsson, Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.

Publikation

Physical activity and risk of Parkinson’s disease in the Swedish National March Cohort
Fei Yang, Ylva Trolle Lagerros, Rino Bellocco, Hans-Olov Adami, Fang Fang, Nancy L. Pedersen, Karin Wirdefeldt
Brain, online first 19 November 2014, DOI: 10.1093/brain/awu323

Fysisk aktivitetNeurodegenerativa sjukdomar