Människan - en superorganism styrd av bakterier

Publicerat 2012-08-30 00:00. Uppdaterat 2013-11-26 10:32

[PRESSINBJUDAN 2012-08-30] Människan är inte bara en enda organism utan våra kroppar härbärgerar också trillioner av bakteriella organismer som samspelar och påverkar vår utveckling och funktion under hela livet. Detta nya perspektiv på människan diskuteras vid en konferens på Karolinska Institutet.

Journalister är välkomna till konferensen "Who controls who? A Systems Biology View of Host - Microbiome Interactions".

  • Tid: 31 augusti-1 september, 2012
  • Plats: Rolf Luft Auditorium, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Ett mikrobiom är en samling bakterier som lever på en avgränsad plats, till exempel i människan. Den senaste tidens forskning om hur mikrobiomet i människan verkligen är med och styr utveckling och funktion av människans celler, organ och gener har lett till en ny diskussion om människan som superorganism. Detta har nyligen uppmärksammats i vetenskapliga tidskrifter som Nature, Science och Cell och i finanstidningen The Economist.

- Livsstilssjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, fetma, inflammatoriska tarmsjukdomar och diabetes har ökat under de senaste 50 åren och det är svårt att förklara ökningen utifrån enbart genetiska faktorer. Kronisk inflammation är ofta en vanlig komponent i livsstilssjukdomarna och det finns nu mycket som tyder på att mikrobiomet i samverkan med våra matvanor väsentligt bidrar till sjukdomsprocessen hos dessa sjukdomar, säger Sven Pettersson, professor mikrob-värdinteraktion.

De senaste resultaten kring mikrobiomets effekter på utvecklingen av bland andra tarmkanal, moderkaka, lunga, ben och hjärna kommer att presenteras av några av världens ledande forskare på området. Sven Pettersson och Rochellys Diaz Heijtz, Karolinska Institutet, har i djurstudier till exempel visat hur mammans mikrobiom påverkar det växande fostrets hjärna och hur det leder till förändrat beteende i vuxen ålder. Bakteriefria djur är mer hyperaktiva och orädda, benägna att ta risker.

Ny forskning visar att miljöer som man tidigare trott varit sterila, till exempel i vissa delar av lunga och tarm, i själva verket innehåller sina egna mikrobiom. Mikrobiologerna Philippe Sansonetti, Paris och Yeojun Yun, Tyskland, kommer att diskutera detta.

Lyssna också till:

Biologerna Stephan Schuster, Singapore, och Gregor Reid, Toronto, samt populationsgenetikern Peter Gregersen, New York, som berättar mer om hur mikrobiomet påverkar våra gener och på så sätt kan bidra till sjukdom.

Betty Diamond, New York, som talar om hur samspelet mellan mammans mikrober, hennes antikroppar och fostret sker via moderkakan och hur det kan leda till störningar i hjärnans utveckling och funktion tidigt i livet.

Walter Wahli, Schweiz, som talar om samspelet mellan visa typer av receptorer i mänskliga cellkärnor, hur dessa påverkas av mikrobiomet och hur det på så sätt styr kroppens ämnesomsättning.

Mer information:

För frågor, kontakta: