NyheterForskning

Lägre läkemedelskostnader 20 år efter fetmakirurgi

Publicerat 2012-09-18 00:00. Uppdaterat 2014-06-17 11:26This page in English

En ny analys av den svenska så kallade SOS-studien (Swedish Obese Subjects) visar att personer som genomgår fetmakirurgi fortsätter att utnyttja sjukvården lika mycket som personer som får konventionell fetmabehandling. Detta trots att det kirurgiska ingreppet i sig ofta ger bestående viktnedgång över en 20-årsperiod – och därmed minskad risk för livsstilssjukdomar som diabetes, hjärtinfarkt, stroke och cancer. De flesta som genomgår fetmakirurgi använder dock på sikt mindre läkemedel jämfört med patienter som behandlats på vanligt sätt mot sin fetma.

Analysen är utförd av forskare vid Karolinska Institutet och Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och publiceras i ett temanummer av den ansedda vetenskapstidskriften JAMA. SOS-studien har drivits från Sahlgrenska akademin sedan 1987 och är världens längsta och största kontrollerade studie som jämför fetmakirurgi med konventionell fetmabehandling. I SOS ingår 2010 personer mellan 37 och 60 år som genomgått kirurgisk behandling mot fetma mellan åren 1987 och 2001 samt 2037 kontrollpersoner.

Tidigare analyser av det insamlade materialet har visat att fetmakirurgi ger bestående viktminskning och även minskar risken för insjuknande i diabetes, hjärtinfarkt, stroke och cancer jämfört med konventionell behandling mot fetma. Efter 20 år hade kirurgigruppen gått ner i genomsnitt 20 kilo mer än kontrollgruppen.

I den nu aktuella analysen har forskarna undersökt hur mycket slutenvård, öppenvård (exklusive primärvård) och läkemedel som patienter i de båda behandlingsgrupperna konsumerat under en uppföljningstid på upp till 20 år. Forskarna fann då att trots den stora effekten på både viktnedgång och hälsa uteblev en minskning när det gäller sjukvårdsutnyttjande hos den grupp som genomgått fetmakirurgi.

– Tvärt om konsumerade kirurgigruppen mer sjukvård under de första åren efter operation på grund av komplikationer och effekter relaterade till ingreppet, såsom gallsten och behov av plastikkirurgi. Därefter konsumerade de lika mycket sjukvård som kontrollgruppen, trots de positiva hälsoeffekterna avseende hjärtkärlsjukdomar, diabetes och cancer, säger Martin Neovius, docent vid Karolinska Institutet i Stockholm, som lett studien.

När det gäller läkemedelskostnader sågs ingen skillnad mellan kirurgigruppen och gruppen som fått konventionell behandling under de första sex åren. Men från och med det sjunde året av uppföljningstiden var kostnaderna för läkemedel i genomsnitt cirka 1500 kronor lägre per år i kirurgigruppen. Framförallt var det en minskad användning av läkemedel mot diabetes och hjärtkärlsjukdom som drog ner kostnaderna.

JAMA:s temanummer om fetma utkommer vart tionde år. Den nu publicerade analysen har genomförts med hjälp av ekonomiskt stöd från AFA Försäkring. SOS-studien har tidigare finansierats genom bidrag från bland annat Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) och flera läkemedelsbolag.

Publikation

Health care use during 20 years following bariatric surgery.
Neovius M, Narbro K, Keating C, Peltonen M, Sjöholm K, Agren G, et al
JAMA 2012 Sep;308(11):1132-41