NyheterForskning

KI:s rektor kommenterar forskningspropositionen

Published 2016-11-29 12:43. Updated 2016-12-01 11:31This page in English

I går presenterades regeringens forskningsproposition vid Scilifelab i Solna. I den finns satsningar på flera av KI:s starka områden, som life science och registerforskning, liksom ökat fokus på samverkan med det omgivande samhället.

Helene Hellmark Knutsson, minister för forskning och högre utbildning, presenterade i går forskningspropositionen där regeringen ger sin syn på den forskningspolitiska inriktningen.

Regeringen avser att successivt öka de årliga anslagen till forskning och innovation till 2,8 miljarder kronor fram till år 2020, vilket tidigare har meddelats. Nu specificeras att det omfattar en höjning av basanslagen, de statliga anslag som går direkt till lärosätena, med 1,3 miljarder kronor fram till 2020.

– Syftet är inte att öka antalet forskare utan att öka kvaliteten i forskningen, och framförallt att ge större utrymme för forskning inom anställningarna och få en bättre karriärstruktur, säger Helene Hellmark Knutsson.

Resursfördelningen ny

Regeringen inför också en ny princip för resursfördelningen till lärosätena. Förutom dagens två kvalitetsindikatorer – publiceringar och citeringar samt externa medel för forskning – ska hänsyn också tas till samverkan med det omgivande samhället.

Jag tycker att det är utmärkt att samverkan vägs in.

– Jag tycker att det är utmärkt att samverkan vägs in. Detta har även diskuterats inom KI i relation till hur vi fördelar resurser och utformar incitamentstrukturer. Ökade basanslag är bra, det har vi efterfrågat, sedan får vi se hur fördelningen blir, säger Karin Dahlman-Wright, vikarierande rektor vid KI.

Regeringen tillsätter nu en utredning om ett nytt system för styrning och resursfördelning till universitet och högskolor. Detta omfattar både utbildningen och forskningen, och ska bland annat undersöka hur samverkansuppgiften kan premieras ekonomiskt. Målet är att ha ett nytt system i samband med budget år 2020.

Forskningspropositionen fokuserar särskilt på satsningar 2017–2020, men vill även ge ett tioårigt perspektiv. Forskning kring de tre samhällsutmaningarna klimat, hälsa och livsvetenskap samt ökad digitalisering prioriteras.

Fler KI-områden

– Här har KI en viktig roll att spela. Hälsa och life science är våra huvudområden, men vi är verksamma inom även digitalisering och miljö. Jag tycker att propositionen visar på ett långsiktigt engagemang för att Sverige fortsatt ska vara en stor kunskaps- och forskningsnation. Det är positivt att den signalerar att framgång kommer genom att bygga kvalitet i verksamheten, det finns inga genvägar, säger Karin Dahlman-Wright.

Nytt i propositionen är lanseringen av sex tioåriga nationella forskningsprogram, inom bland annat antibiotikaresistens, klimat och arbetslivsforskning. Dessa tillförs totalt 420 miljoner kronor fram till år 2020.

– De statliga forskningsfinansiärerna kommer att identifiera behoven inom dessa områden och göra konkurrensutsatta utlysningar. Syftet är att långsiktigt bygga upp starka forskningsmiljöer, säger Helene Hellmark Knutsson.

Hon meddelade också att Universitetskanslersämbetet, UKÄ, som i dag ansvarar för kvalitetsutvärdering av högre utbildning, även ges ansvar för kvalitetsutvärdering av forskning.

Förbättrade villkor för unga forskare

Förbättrade villkor för unga forskare är prioriterad fråga. De förstärkta basanslagen är bland annat tänkta till fler meriteringsanställningar, i syfte att stärka lärosätenas konkurrenskraft och kvalitet. Visstidsanställningarna bör minska och karriärvägarna bli tydligare, enligt Helene Hellmark Knutsson.

– Meriteringsanställningar ska i högre grad utlysas i konkurrens; nationellt och när det passar även internationellt. Vi ska också se till att det finns en mer enhetlig, nationellt reglerad, tydlig karriärsktruktur, säger hon.

Regeringen anser att ytterligare åtgärder behövs för att främja unga forskares möjlighet till meritering. Forskarkarriärutredningens förslag har remissbehandlats och frågan bereds nu inom regeringskansliet.

I KI:s inspel inför forskningspropositionen framhölls att tiden för meriteringsanställningen forskarassistent bör förlängas från fyra till sex år. Vid presentationen av propositionen bekräftade Helene Hellmark Knutsson att 4–6 år ska vara möjligt.

Utbildningsbidraget tas bort

Propositionen föreslår också att utbildningsbidraget för doktorander tas bort. Förhoppningen är att fler doktorander då i stället ges anställning, vilket innebär ett bättre socialt skyddsnät.

Regeringen vill också se en snabbare ökning av andelen kvinnliga professorer och inför för första gången ett nationellt mål utöver lärosätenas enskilda mål: hälften av de nyrekryterade professorerna ska vara kvinnor år 2030.

Den tidigare regeringens satsningar på strategiska forskningsområden fortsätter, vilket KI har efterfrågat. En satsning görs även på förstärkning av biobanker och registerforskning, som tidigare har meddelats. Detta görs i form av ökade anslag till Vetenskapsrådet – 30 miljoner kronor 2018 och ytterligare 10 miljoner kronor per år 2019 och 2020.

Även den kliniska forskningen stärks. Detta görs dels genom en förstärkning av Vetenskapsrådets finansiering av klinisk behandlingsforskning, dels genom en satsning som ska bidra till att utveckla tematiska forsknings- och innovationssamarbeten mellan hälso- och sjukvården, högskolesektorn och näringslivet.

Vidare gör regeringen en satsning på biologiska läkemedel med 90 miljoner kronor tillsammans med GE Health Care. Detta görs i form av en ökning till Vinnovas forskningsanslag inom ramen för samverkansprogrammet för life science.

Vetenskapsrådets anslag ökas

För att öka tillgängliggörandet och utnyttjandet av nationell forskningsinfrastruktur, till exempel Scilifelab, ökas Vetenskapsrådets anslag med 40 miljoner kronor åren 2017 och 2018.

Regeringen anser att Scilifelab är en viktigt nationell resurs som utgör en central infrastruktur för flera viktiga strategiska forskningsområden.

– I kraft av sin storlek måste KI ta ett betydande ansvar för infrastruktur inom det medicinska området och för det behövs ett resurstillskott. Generellt lyfter propositionen fram många saker som vi redan arbetar med hög grad, som karriärvägar och jämställdhet, säger Karin Dahlman-Wright.

 

Text: Sara Nilsson

 

Länkar

AnslagFinansieringOrganisationSamverkan