KI:s nya styrelseordförande: ”Det finns skäl att göra ett omtag”

Publicerat 2017-01-09 07:59. Uppdaterat 2017-01-11 10:33This page in English
Mikael Odenberg

Ny ordförande för konsistoriet 1 december 2016: Mikael Odenberg.

Mikael Odenberg. Foto: Gustav Mårtensson Mikael Odenberg. Photo: Gustav Mårtensson 

Mikael Odenberg är Karolinska Institutets nya ordförande. Han efterträder Lars Leijonborg. Foto: Gustav Mårtensson

 

Mikael Odenberg tillträdde som ny styrelseordförande för Karolinska Institutet med två omedelbara ärenden på bordet: rekrytera ny rektor och sopa upp efter Macchiarini. Enligt ansvarig minister Helene Hellmark Knutsson, är förväntningarna på nya styrelsen att återupprätta förtroendet för Karolinska Institutet och svensk medicinsk forskning.

– Oj då, tänkte jag. Sedan bestämde jag mig för att svara ja, säger Mikael Odenberg om att bli erbjuden uppdraget.

Varför just han, det får andra svara på. Några akademiska meriter är det inte fråga om, med oavslutade studier på universitetet och Handelshögskolan. Snarare, gissar han själv, har det att göra med en bred erfarenhet av myndighetsstyrning, ett område där Karolinska Institutet enligt höstens utredningar har fallerat rejält.

Mikael Odenberg beskriver sin bakgrund som ett helt liv i den offentliga sektorn, senast som generaldirektör för Svenska kraftnät, tidigare riksdagsledamot och försvarsminister i Reinfeldts regering, en post han klev av i protest mot minskad försvarsbudget. Men också erfarenhet av sjukvårdsverksamhet, bland annat som landstingsledamot i Stockholms läns landsting åren 1976 till 1991.

– Det kan jag möjligen ha glädje av på medicinskt universitet. Sen har jag lett förändringsprocesser.

Nu får han leda en till. Karolinska Institutet ska resa sig efter ”en första klassens skandal”, som Mikael Odenberg uttrycker det.

Går igenom granskningarna

– Det är naturligtvis inte så att konsistoriet eller dess ordförande avgör hur man ser på Karolinska Institutet. Jag tror att det är en ganska lång resa, ärligt talat. Det finns flera som säger att nu har det skrivits så mycket om Macchiarini och nu är vi faktiskt trötta på det, låt oss räta på ryggen och gå vidare. Men då tror jag att man tenderar att bagatellisera det som hänt, säger Mikael Odenberg.

Styrelsen är ytterst ansvarig, men det är många som måste hjälpas åt, tillägger han.

I ett extrainsatt möte i slutet av januari sammanträder styrelsen med de nya regeringsutsedda ledamöterna för andra gången, 

– Det finns skäl att göra ett omtag, säger Mikael Odenberg.

Då ska granskningsrapporterna kring Macchiarini-ärendet föredras av utredarna Sten Heckscher, Kjell Asplund och internrevisor Peter Ambroson.

– Och där behöver styrelsen bilda sig en uppfattning i vilken utsträckning man håller med om slutsatserna, eller om det är så att vi har en annan uppfattning. Och om det visar sig att vi håller med – vilka åtgärder har man vidtagit och är de åtgärderna till fyllest?

Ser över rektorsrekryteringen

Även rekryteringen av ny rektor, som avstannat efter höstens byte av externa ledamöter, kräver ett omtag.

– Den nya styrelsen måste äga processen. Det innebär att beslut om sökkommitté, kravprofil, tidplan kommer att tas på nytt. Det sker vid det extra sammanträdet i januari. Det kan bli justeringar, men det finns ingen anledning att räkna med några stora justeringar, eller att vi vänder upp och ner på kravprofilen, säger Mikael Odenberg.

Samtidigt betonar han att Karolinska Institutet behöver en rektor med väldigt goda ledaregenskaper, stor beslutsförmåga och stor integritet. Han vill lägga större tyngdpunkt på ledaregenskaperna än den vetenskapliga excellensen, ”det är inte så mycket forskning som ska utföras i rektorsrummet”.

– Men det är klart att om den som blir rektor på Karolinska Institutet ska få ett brett stöd och respekt bland 375 professorer så går det inte att komma dragande med mediokra meriter, säger Mikael Odenberg.

Fråga på sikt: organisationen

Förordnandet som styrelseordförande sträcker sig till 2020. Fram till dess handlar det också om långsiktiga frågor som han ännu inte hunnit sätta sig in i: organisationen, ekonomin och ”den eviga frågan” om att tydliggöra ansvarförhållanden mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

– Det finns många som hävdar att Karolinska Institutets organisation är rätt dysfunktionell som den ser ut i dag. Och den har varit på plats i mer än 20 år, så det är en sak vi behöver titta på, liksom styrningen, hur fungerar den? Hur fungerar ledarskapet? Vi är inte bara en utbildningsanstalt och en forskningsinstitution, utan vi är också en myndighet och har en del krav att leva upp till. Och det verkar ha varit lite si och så med det, säger Mikael Odenberg.

– Men det är naturligtvis så att den rektor som tillsätts måste ta en väldigt aktiv del i det här, så vi ska inte hitta på för många saker innan vi har rektor på plats.

 

Text: Madeleine Svärd Huss

Foto: Gustav Mårtensson

 

Mikael Odenberg om: 
Mikael Odenberg… sin uppfattning om Karolinska Institutet: ”Jag har sett Karolinska Institutet som vårt universitet nummer ett, och det gör jag fortfarande. KI har en väldigt framträdande ställning, inte bara i Sverige utan även internationellt. Har levererat forskning av världsklass genom åren. Det är klart att Nobelförsamlingen, även om den inte är en del av universitetet, också har bidragit till att sätta KI på världskartan.”
… hur Macchiarini-ärendet påverkat: ”Tilltron till svensk vetenskap och forskning är generellt sett ganska hög, men det är klart att förtroendet för KI har skadats, det vore larvigt att påstå något annat. Och det är klart att det har stor intern påverkan. Jag kan tänka mig att det har varit svårt att ställa sig vid sidan om, man tvingas mer eller mindre ta ställning. Nobelförsamlingen är inte heller intakt, till exempel.
… sin uppmärksammade beef med Expressen via sociala medier: Jag har på intet sätt kritiserat Expressen eller någon annan för att granska. Vad jag har kritiserat är den här tillrättalagda sensationsjournalistiken där man förtiger viktiga fakta och försöker bildsätta något som ska ge ett skandalöst intryck. Jag har levt hela mitt liv i den offentliga sektorn, medias granskande roll är fantastisk betydelsefull. Jag är öppen för granskning, men media bör ju också kunna tåla kritik.
GranskningStyrelse