NyheterForskning

Kejsarsnitt kan orsaka epigenetiska förändringar

Published 2014-07-02 08:48. Updated 2014-07-09 09:14This page in English

En ny studie från Karolinska Institutet ger stöd för att förlossningssättet kan ge ett avtryck i arvsmassan i det nyfödda barnets stamceller. Upptäckten kan vara viktig för att förstå varför personer födda med kejsarsnitt statistiskt sett har en ökad risk för immunologiska sjukdomar. Fortfarande är det dock oklart om den så kallade epigenetiska mekanismen är tillfällig eller kvarstår under längre tid.

Förlossning med hjälp av planerat kejsarsnitt ökar drastiskt i hela världen och kejsarsnitt är idag det vanligaste kirurgiska ingreppet bland kvinnor i fertil ålder. Bland de allt fler personer som fötts med kejsarsnitt ses en ökad risk för vissa sjukdomar, så som astma, typ 1 diabetes, fetma och glutenintolerans. Orsakerna till dessa statistiska samband är inte klarlagda.

Bild på Tomas Ekström– De biologiska mekanismer som predisponerar ett foster eller nyfödd till sjukdomar senare i livet är komplexa och beroende av både arv och miljö under uppväxtåren. I den här studien har vi intresserat oss för om just förlossningssättet kan påverka på cellnivå i form av epigenetiska förändringar i DNA, säger Tomas Ekström, professor i molekylär cellbiologi.

Epigenetiska förändringar i cellernas DNA uppstår genom att miljöfaktorer påverkar hur arvsmassan avkodas utan att den genetiska koden i sig ändras. På detta sätt kan gener slås på och av för att anpassa kroppens funktioner efter omgivningens behov. Idag vet vi att stress, gifter eller kost kan leda till epigenetiska förändringar, som i vissa fall till och med tycks kunna gå i arv till nästa generation. 

I den nu aktuella studien, som publiceras i American Journal of Obstetrics and Gynecology, undersökte forskarna epigenetiska förändringar i stamceller från cellsorterat navelsträngsblod. Global epigenetisk analys gjordes på totalt 43 nyfödda barn, varav 18 förlösts med planerat kejsarsnitt. Vidare analyserades DNA från tolv nyfödda (6 planerat kejsarsnitt) med avseende på lokusspecifik epigenetisk förändring över hela genomet. Resultatet visar på specifika epigenetiska skillnader mellan grupperna på nästan 350 ställen i DNA. De gener som berördes är bland annat involverade i processer som styr ämnesomsättning och immunförsvar.

– Vid vaginal förlossning utsätts fostret för ett succesivt ökande och mycket kraftigt stresspåslag som i positiv bemärkelse förbereder barnet för livet utanför livmodern. Denna aktivering av fostrets försvarssystem för anpassning till livet efter födelsen uteblir vid kejsarsnitt före värkarbetets start. Det här skulle kunna vara en möjlig orsak till de skillnader som framkom mellan grupperna, säger Mikael Norman, barnläkare och professor i nyföddhetsmedicin.

Med den nya studien hoppas forskarna kunna bidra med en viktig pusselbit i förståelsen av hur kejsarsnitt kan påverka blodstamcellers genreglering och immunsystemets funktion kopplat till hälsa och sjukdom senare i livet.  Men de konstaterar också att det fortfarande är oklart om de epigenetiska skillnader som hittades hos de undersökta barnen kvarstår under längre tid och verkligen kan påverka framtida sjukdomsrisk. Ytterligare forskning för att undersöka detta behövs därför.

Forskningen har finansierats genom anslag från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Stockholms läns landsting genom ALF-avtalet med Karolinska Institutet, Svenska Frimurare Orden samt Stiftelsen Samariten i Stockholm. Tomas Ekström är verksam som forskare vid Centrum för molekylärmedicin. Mikael Norman är verksam som överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. 

Artikeln belönades nyligen med Regnells pris i medicin, som utdelas av Svenska Läkaresällskapet. Prissumman är 130 000 kronor.

Publikation

Cesarean section and hematopoietic stem cell epigenetics in the newborn infant – implications for future health?
Malin Almgren, Titus Schlinzig, David Gomez-Cabrero, Agneta Gunnar, Mikael Sundin, Stefan Johansson, Mikael Norman & Tomas J. Ekström
American Journal of Obstetrics and Gynecology online 1 July 2014, doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.ajog.2014.05.014

ObstetrikPrisStamceller