Hyreshöjningar väcker intern debatt

Publicerat 2017-06-14 13:44. Uppdaterat 2017-06-14 15:19This page in English

Biomedicum under uppbyggnad.

Från 2018 införs en ny hyresmodell med differentierade hyror på KI. Foto: Stefan Zimmerman View from Solnavägen, Aula Medica to the left and Biomedicum to the right. Photo: Stefan Zimmerman 

Med Karolinska Institutets stora satsningar på infrastruktur, framför allt de nya forskningsbyggnaderna, höjs nu hyrorna i snabb takt. Dessutom kommer laboratorietung verksamhet att betala mer än övrig verksamhet från 2018 vilket har väckt kritik från forskare.

Forskningsbyggnaderna Biomedicum, Bioclinicum, Neo, djurhuset KM-B och ombyggnaden i Alfred Nobels allé, ANA8, ”Framtidens laboratorium” står alla klara för inflyttning inom loppet av ett år.

– Det är en nödvändig satsning, säger Stefan Eriksson, vicedekanen för infrastruktur vid Karolinska Institutet.

Samtidigt, tillstår han, händer det mycket på samma gång. 60 procent av KI:s verksamheter flyttar in i nya lokaler nästa år, och 80 procent av labben och djuranläggningarna förnyas. Det kostar mycket pengar.

– Man måste räkna med att hyrorna blir högre när man bygger nytt, säger Stefan Eriksson.

Utgångspunkten för de nya moderna forskningslaboratorierna har varit att de krävs för framgångsrik experimentell forskning de kommande decennierna, men också för samordningsvinster både vad gäller dyrbar utrustning och administration när flera institutioner flyttar ihop.

Ny hyresmodell från 2018

Från 2018 införs en ny modell för hyressättningen med differentierad hyra. Laboratorielokalerna kommer att kosta mer och får högre hyreskostnad än kontors- och utbildningslokaler.

KI-forskare har kritiserat systemet eftersom de menar att förutsättningarna för den experimentella forskningen blir sämre. Forskarna saknar bland annat en genomlysning av vilka externa medel som kan användas för att betala hyra.

– Det är olyckligt att man bygger så mycket samtidigt eftersom det blir en stor ekonomisk belastning på universitetet. Det man gör nu är att man i princip skickar räkningen vidare till forskarna. Man borde ha varit lite försiktigare, säger Nils-Göran Larsson, professor i mitokondriell genetik och prefekt vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, MBB, en av fem institutioner som flyttar in i Biomedicum nästa år. Han är även ordförande i prefektgruppen för Biomedicum, som roterar ordförandeskapet varje halvår.

– När man utökar Karolinska Institutets verksamhet så pass mycket blir de interna resurserna till varje forskare väldigt små och den experimentella forskningen alltmer beroende av extern finansiering, säger Nils-Göran Larsson.

Vicedekanen för infrastruktur, Stefan Eriksson, som tidigare var prefekt för institutionen för fysiologi och farmakologi, som flyttar till Biomedicum, är väl inspelad på det ansträngda hyresläget för många forskargrupper. Eftersom statsanslagen ligger kvar på samma nivå behövs såväl ökade statsanslag och fler externa finansiärer som tillåter att tilldelade medel får användas till hyror, menar han. För medan statsanslagen fördelas till löner och hyror på institutionsnivå, ställer många externa finansiärer krav på att tilldelade medel inte får gå till hyror.

– Det gör att pengarna inte kommer att räcka och det blir upp till varje institution att se till att de har en balans. Då måste man krympa kostymen, vilket är smärtsamt att säga, säger Stefan Eriksson.

Efterlyser helikopterperspektiv

Även Gunilla Karlsson Hedestam, professor på institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi ställer sig frågande till hur forskargrupperna ska få ihop medel till ökade hyreskostnader.

– Det som skett under de senaste 10 åren är att finansiärerna kräver mer transparens med tätare och mer detaljerade ekonomiska rapporter där hyreskostnader sällan tillåts. Samtidigt har tillgången till fria medel, som kan användas till att betala hyror, minskat, säger Gunilla Karlsson Hedestam.

Hon har efterlyst ett helikopterperspektiv från KI:s ledning vad gäller den omöjliga ekvationen för många grupper kring hyreskostnader och medfinansiering av externa anslag som inte tillåter full INDI-täckning.

– Jag och många med mig har försökt att lyfta den här problematiken på KI, men man vill inte riktigt ta i problemet då det är svårt att hitta en lösning, säger Gunilla Karlsson Hedestam.

Anders Gustafsson, dekan för forskning på Karolinska Institutet, är medveten om att satsningarna på de nya infrastrukturerna drabbar vissa forskargrupper hårt.

– Forskningsstyrelsen måste samarbeta med institutionerna för att mildra effekterna så mycket som möjligt. I förhållande till KI:s totala omsättning är dock hyreshöjningarna inte alltför dramatiska, säger Anders Gustafsson.

En arbetsgrupp utsedd av styrelsen för forskning ser nu över modellerna för resurstilldelning och hyreskompensation till institutionerna, vilket kan leda till förändringar framöver. Arbetsgruppen har diskuterat hyreskompensationen till de laboratorietunga institutionerna på grund av att deras hyror, men ännu inte kommit fram till något förslag.

 

Text: Stina Moritz och Madeleine Svärd Huss

Länkar

Organisation