NyheterForskning

Höga nivåer av specifikt enzym hos foster kopplat till ångest

Publicerat 2013-07-23 00:00. Uppdaterat 2014-02-16 19:27This page in English

Musembryon som har det mänskliga enzymet CYP2C19 i hjärnan får mindre hippocampus och ett ångestlikt beteende som vuxna, enligt en studie som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry. Resultaten, som överensstämmer principiellt med tidigare genetiska fynd hos människa, kan bidra till kunskap om genetiska faktorer bakom depression och ångestsjukdom och till utvecklande av nya läkemedel mot ångest.

Forskare har länge sökt efter genetiska orsaker som skulle kunna förklara de stora skillnader som finns mellan individer när det gäller känslighet att drabbas av depression och ångestsjukdom. I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet tittat närmare på enzymet CYP2C19. Detta protein spelar en viktig roll bland annat i nedbrytningen av psykiskt aktiva substanser i levern, exempelvis antidepressiva läkemedel, såsom SSRI-preparat. CYP2C19 verkar även på kroppsegna ämnen som påverkar centrala nervsystemet. Intressant nog finns en genetisk variation mellan individer, eftersom mutationer i CYP2C19-genen gör att olika personer har inga, låga, lagom eller förhöjda nivåer av enzymet.

Den nu publicerade studien gjordes på så kallade transgena möss, som fått kopior av den mänskliga CYP2C19-genen infogade i sin arvsmassa. Forskarna ville undersöka om uttryck av CYP2C19 påverkar hjärnans funktion och mössens beteende. Det visade sig att enzymet hittades i musfostrens hjärna, som då utvecklades annorlunda jämfört med normala möss. Mössens beteende undersöktes med fyra olika beteendetester.

– Vi fann beteendeförändringar som visar en ökad stresskänslighet samt ett ångestlikt beteende. Dessa fynd kan bidra till kunskap om genetiska faktorer för utveckling av ångest, och de transgena mössen kan förhoppningsvis användas för utveckling av nya ångestdämpande läkemedel, säger Magnus Ingelman-Sundberg vid institutionen för fysiologi och farmakologi, en av forskarna bakom studien.

CYP2C19-uttrycket under fosterstadiet ledde till att mössen i vuxen ålder hade förminskad och extra stresskänslig hippocampus, ett viktigt område i hjärnan. Hippocampus är centralt för inlärning och minne, anpassning till och känslighet för stress, samt emotionella reaktioner. Felaktig funktion i detta område hos människa anses vara en viktig komponent i både depression och ångestsjukdom.

I en tidigare studie på tvillingar har forskargruppen i samarbete med epidemiologer på Karolinska Institutet funnit att de individer som saknar CYP2C19-enzym uppvisar ett mindre deprimerat grundtillstånd, vilket principiellt stämmer med resultaten från musstudien. Forskarna vill nu gå vidare med att studera effekter av genetisk variation av CYP2C19 på den mänskliga hjärnans utveckling.

– Om vi kan se liknande förändringar i människa skulle det öka förståelsen för hur förändringar i hjärnan under fosterutvecklingen kan öka risken för depression och ångestsjukdom senare i livet, säger Anna Persson i vars doktorandprojekt studien ingår.

Den aktuella studien har finansierats med anslag från Hjärnfonden, Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Publikation

Decreased hippocampal volume and increased anxiety in a transgenic mouse model expressing the human CYP2C19 gene.
Persson A, Sim S, Virding S, Onishchenko N, Schulte G, Ingelman-Sundberg M
Mol. Psychiatry 2014 Jun;19(6):733-41

Neurofarmakologi