NyheterForskning

Hög skaderisk hos elitidrottande ungdomar

Publicerat 2017-10-18 08:00. Uppdaterat 2017-10-18 08:18This page in English

Varje vecka är i snitt tre av tio elitidrottande ungdomar skadade, värst drabbade är tjejerna. Risken att skada sig ökar med låg självkänsla, särskilt i kombination med mindre sömn samt ökad träningsvolym och intensitet i träningen. Det visar en avhandling från Karolinska Institutet.

Trots att tusentals elitidrottande ungdomar årligen deltar i organiserade idrottsaktiviteter, är kunskapen om skador och dess konsekvenser begränsad. En avhandling av Philip von Rosen, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, kan bättra på kunskapsläget.

I dag går omkring 1 200 ungdomar på ett riksidrottsgymnasium, där de kombinerar gymnasiala studier med elitidrott i syfte att nå internationell nivå inom sin idrott. I Philip von Rosens studier ingår 680 elitidrottare vid 24 idrottsgymnasier runt om i landet. Ungdomarna, som representerar 16 olika idrottsgrenar, har upprepade gånger svarat på ett frågeformulär om träningsvolym, intensitet och skador.

3 av 4 blev allvarligt skadade under ett år

– Våra studier visar att skadeförekomsten är hög hos elitidrottande ungdomar. Under en genomsnittsvecka var en av tre idrottare skadad. Under ett år var nästan alla idrottare skadade vid minst ett tillfälle och omkring 75 procent rapporterade att de var allvarligt skadade vid minst ett tillfälle under året, säger Philip von Rosen.

Högst var skadefrekvensen bland tjejerna, som dessutom var skadade under längre tid.

För att reda ut vilka riskfaktorer som kunde ligga bakom skadorna fick ungdomarna varje termin även frågor om självkänsla, näringsintag samt självuppskattad stress och sömn. De som ökade sin träningsvolym och träningsintensitet och samtidigt minskade sömnen visade sig ha en dubbelt så hög skaderisk. Låg självkänsla ökade också risken. En idrottare med en låg självkänsla som ökade träningsvolymen och intensiteten och samtidigt minskade sömnen hade omkring tre gånger ökad risk för skada jämfört med en idrottare med genomsnittlig självkänsla som inte förändrat sin träning eller sömn.

Får även psykiska konsekvenser

I mindre fokusgrupper berättade även elever om negativa psykiska konsekvenser som skuld, frustration och ilska som följde skadorna samt att skadorna fick dem att överväga att sluta med elitidrott.

– Den höga skaderisken bland elitidrottande ungdomar visar att det behövs strategier för att förebygga skador i ett tidigt skede, dels för att undvika långvariga skadekonsekvenser, dels för att stimulera till fortsatt idrottsdeltagande. Vi rekommenderar därför att medicinska team, tillgängliga för alla idrottare vid varje riksidrottsgymnasium skapas för att minska det ohälsosamma beteendet som associeras med att vara skadad, förebygga ny skada och hjälpa skadade idrottare att återvända till idrottsaktivitet, säger Philip von Rosen.

Den 20 oktober försvarar han sin avhandling ”Injuries, risk factors, consequences and injury perceptions in adolescent elite athletes” vid Karolinska Institutet.

Idrottsmedicin