NyheterForskning

Hjärnans struktur avslöjar vår förmåga att reglera känslor

Publicerat 2015-07-24 14:10. Uppdaterat 2015-08-21 13:31This page in English

Personer med olika slag av personlighetsstörningar kan ha svårt att fungera i samhället på grund av svårigheter att styra känslolivet, men även friska individer skiljer sig åt i hur ofta de blir irriterade, arga eller ledsna. Nu visar forskare från Karolinska Institutet, i en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Social Cognitive and Affective Neuroscience, att de områden i hjärnan som är drabbade vid kliniska tillstånd även är påverkade hos friska individer.

Bild på Predrag PetrovicVi skiljer oss alla i hur ofta vi blir glada, ledsna eller arga och även i hur starkt de olika känslorna uttrycks. Denna variabilitet skapar en del av vår personlighet och kan ses som en positiv kraft som ökar mångfalden i samhället. Det finns dock personer som har så svårt att styra känslolivet att det påverkar arbete, familj och socialt umgänge. Dessa individer kan få diagnoserna emotionell instabil personlighetsstörning (även kallad borderline personlighetsstörning) eller antisocial personlighetsstörning.  

Tidigare studier har visat att individer diagnostiserade med olika slag av personlighetsstörningar har minskad hjärnvolym i specifika delar av hjärnan. Forskarna ville undersöka om dessa områden även relaterar till den variabilitet i förmåga att reglera känslor som man ser hos friska. I den aktuella studien ingick 87 friska försökspersoner som fick utföra en klinisk skattning av hur mycket problem de hade med att reglera känslor i vardagen. Dessutom genomgick de en strukturell hjärnavbildning med magnetröntgen.

Minskad hjärnvolym

Forskarna fann att ett område i nedre pannloben, den så kallade orbitofrontala pannloben, hade minskad hjärnvolym i proportion till de problem försökspersonerna hade med känsloreglering. Detta område uppvisar även minskad volym hos patienter med emotionell instabil personlighetsstörning och antisocial personlighetsstörning. Liknande fynd sågs för även för andra områden i hjärnan som bearbetar känslor.

– Resultaten stödjer idén om att det finns ett kontinuum i vår förmåga att reglera känslor och om man ligger för extremt i denna spridning får man en funktionsförlust som leder till en psykiatrisk diagnos, säger Predrag Petrovic, försteförfattare till studien och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Därmed ska dessa diagnoser inte betraktas som kategoriska, att man har ett tillstånd eller ej, utan som en extrem variant i en normal variabilitet hos befolkningen.

Text: Jenny Tollet

Publikation

Significant grey matter changes in a region of the orbitofrontal cortex in healthy participants predicts emotional dysregulation
Predrag Petrovic, Carl Johan Ekman, Johanna Klahr, Lars Tigerström, Göran Rydén, Anette G. M. Johansson, Carl Sellgren, Armita Golkar, Andreas Olsson, Arne Öhman, Martin Ingvar and Mikael Landén
Social Cognitive and Affective Neuroscience, online 15 June 2015, doi: 10.1093/scan/nsv072.

Klinisk neurovetenskapPsykiatriPsykossjukdomar