NyheterForskning

Genkartläggning förklarar stor andel av barnastma

Publicerat 2010-09-23 00:00. Uppdaterat 2014-07-10 11:41This page in English

Ett internationellt forskarlag, där bland andra forskare från Karolinska Institutet ingår, har hittat sex genvarianter som kan förklara närmare 40 procent av alla fall av astma hos barn. Fynden presenteras i den topprankade vetenskapstidskriften New England Journal of Medicine (NEJM) och bygger på en genetisk kartläggning av 10365 astmatiker respektive 16110 kontrollpersoner.

– Så hög andel som 40 procent när det gäller inflytandet av genetiska faktorer är mycket ovanligt om man jämför med andra vanliga sjukdomar. De identifierade generna är involverade i förmedling av information om slemhinneskada till immunsystemet samt i aktivering av luftvägsinflammation, säger professor Göran Pershagen vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett den svenska delen av studien.

Man vet sedan tidigare att astma uppstår genom ett samspel mellan genetiska faktorer, livsstil och omgivande miljö. Hos barn är astma ofta knuten till allergisk sensibilisering, men risken att drabbas är också väsentligt förhöjd om sjukdomen förekommer hos föräldrarna. Även om en rad gener tidigare förknippats med astma och allergiutveckling har det saknats en tillräckligt stor studie för att kartlägga hela det mänskliga genomet i syfte att identifiera "astmagener" hos både vuxna och barn. Den nu publicerade studien är den första som kan göra anspråk på en fullständig genomlysning av kopplingen mellan specifika gener och risk för astma.

Studien baseras på 10365 personer som fått diagnosen astma av läkare och 16110 kontrollpersoner från ett flertal länder, huvudsakligen i Europa. Astmafallen omfattade både barn och vuxna samt så kallad yrkesastma. Analyser genomfördes av 582892 genetiska varianter per person, det vill säga totalt cirka 15 miljarder genotyper. Det internationella forskarlaget identifierade sex genvarianter som påverkade astmarisken, varav en visade sig vara unik för barnastma. De aktuella generna fanns på kromosom 2, 6, 9, 15, 17 och 22.

Totalt förklarade dessa genvarianter nära 40 procent av astmafallen bland barn. De aktuella generna är funktionellt intressanta och involverade i förmedling av information om slemhinneskada till immunsystemet samt i aktivering av luftvägsinflammation. Resultaten ger värdefull kunskap om mekanismer bakom utveckling av astma och uppslag för utveckling av nya läkemedel.

De data från Sverige som ingick i kartläggningen kommer från den så kallade BAMSE-studien, som innehåller drygt 4000 barn från Stockholm som följts från födelsen till 12 års ålder med bland annat upprepade enkäter, lungfunktionsundersökningar och blodprover för bestämning av allergiantikroppar. I studien i NEJM användes information om astmapatienter och kontroller bland barn upp till 8 års ålder.

– Just nu planerar vi för en uppföljning av barnen i BAMSE-undersökningen vid 16 års ålder. Ett stort antal studier har publicerats om samband mellan allergi hos barn och miljö- respektive livsstilsfaktorer som är baserade på data från BAMSE. På detta sätt har vi fått värdefullt underlag för förebyggande åtgärder, säger Göran Pershagen.

Den nu publicerade NEJM-studien har genomförts inom ramen för GABRIEL-projektet, med huvudsaklig finansiering från EU:s sjätte ramprogram. Projektet koordinerats av Imperial College i London och involverar över 150 forskare från 14 länder i Europa. Korresponderande författare är professor William Cookson vid Imperial College.

Publikation

A large-scale, consortium-based genomewide association study of asthma.
Moffatt M, Gut I, Demenais F, Strachan D, Bouzigon E, Heath S, et al
N. Engl. J. Med. 2010 Sep;363(13):1211-1221

Genetik