NyheterForskning

Generna påverkar dina framgångar i joggingspåret

Publicerat 2010-02-05 00:00. Uppdaterat 2014-03-27 12:42

Ett internationellt forskarlag har hittat en förklaring till varför vissa människor tycks vara mer mottagliga för regelbunden konditionsträning än andra – vilket i sin tur ökar chanserna för ett långt och hälsosamt liv. Orsaken till försprånget finns i arvsmassan, där forskarna har kunnat peka ut 11 genvarianter som särskilt viktiga för förmågan att öka kroppens syreintag maximalt.

Resultaten, som presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Applied Physiology, kan få betydelse när det gäller de rekommendationer som ges inom hälso- och sjukvården för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och fetma.

– En möjlig framtid är att individanpassa ordinationen av fysisk aktivitet för optimala hälsoeffekter. För vissa kanske det passar bättre att styrketräna medan andra kan tillgodogöra sig uthållighetsträning, säger docent Carl Johan Sundberg vid Karolinska Institutet, som ansvarat för en av de tre delstudier som ingår i den nu publicerade artikeln.

Utgångspunkten för forskarnas arbete är den sedan tidigare välkända kopplingen mellan god hälsa och förmågan att ta upp och använda syre i samband med maximal fysisk ansträngning, alltså det som i dagligt tal kallas kondition. Ju mer blod hjärtat orkar pumpa runt, desto mer syre når ut till musklerna och desto lägre är risken för sjukdom och förtida död. Det är bland annat därför som hälsoexperterna rekommenderar raska promenader, löpning, simning, cykling och liknande fysiska aktiviteter. Ett problem har dock varit att alla inte tycks ha samma förmåga att tillgodogöra sig timmarna i joggingspåret eller simbassängen. Detta ville forskarna titta närmare på.

Tre träningsstudier

Forskarna jämförde resultaten från tre träningsstudier, två utförda i Europa och en amerikansk. De totalt 514 deltagarna i dessa studier genomgick olika övervakade program för uthållighetsträning på cykel under 6 till 20 veckor för att förbättra sin kondition. Den genomsnittliga förbättringen i alla grupper var cirka 15 procent. Men samtidigt visade det sig att var femte deltagare bara ökade sin maximala syreupptagningsförmåga med fem procent eller mindre. Dessa personer uppvisade sålunda en obenägenhet att svara på en viss form av uthållighetsträning.

Forskarna tog muskelprover både före och efter träningsperioden. Genom en avancerad analysmetod kunde forskarna påvisa att det fanns ett starkt samband mellan aktiviteten hos ett trettiotal gener och benägenheten hos en person att svara på konditionsträning. Dessutom visade sig 11 genvarianter (SNP) sammanfalla med förmågan att tillgodogöra sig konditionsträning eller ej.

– Vi kan nu ta ett biologiskt prov och tala om huruvida en person är benägen att öka sin maximala syreupptagningsförmåga genom konditionsträning. Den möjligheten skulle kunna hjälpa läkare att förebygga och behandla exempelvis hjärt- kärlsjukdomar genom en mer individuellt anpassad rådgivning baserad på genetisk kunskap om den enskilda patienten, säger professor James Timmons vid Royal Veterinary College i London som ledde studien tillsammans med professor Claude Bouchard, Pennington Biomedical Research Center i Louisiana.

I forskningssamarbetet har tiotalet universitet och forskningsinstitut från USA, Storbritannien, Danmark, Kanada och Sverige deltagit, däribland forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Publikation

Using molecular classification to predict gains in maximal aerobic capacity following endurance exercise training in humans.
Timmons J, Knudsen S, Rankinen T, Koch L, Sarzynski M, Jensen T, et al
J. Appl. Physiol. 2010 Jun;108(6):1487-96

GenetikIdrottsmedicin