NyheterForskning

Gamla pappor får oftare autistiska barnbarn

Publicerat 2013-03-21 00:00. Uppdaterat 2014-06-12 12:58This page in English

Män som är äldre när de blir pappor har en ökad risk att få barnbarn med autismspektrumstörning, visar ett internationellt forskarteam lett från Karolinska Institutet i en ny studie. Resultaten, som publiceras i vetenskapstidskriften JAMA Psychiatry, talar för att riskfaktorer för autism kan ackumuleras över generationerna - något som tidigare inte varit känt.

– För första gången visar vi att far– och morföräldrarnas livsstil påverkar risken att drabbas av autism. Det betyder inte att man ska låta bli att skaffa barn om man har en äldre pappa, även om risken för autism ökar är den fortfarande mycket liten. Snarare handlar det om att vi nu kan förstå något av komplexiteten i hur autism utvecklas, säger Christina Hultman, professor vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.

Forskarna analyserade nationella registerdata från 5936 personer med autism och 30923 friska kontrollpersoner födda i Sverige sedan 1932. I det anonyma underlaget till studien ingick fullständiga uppgifter om hur gamla far- och morföräldrar varit när de en gång i tiden blivit föräldrar. Resultaten visar att ju äldre männen var när de fick barn, desto större var risken för autism hos barnbarnet.

De individer som hade en farfar som var 50 år eller äldre när han blev pappa hade 67 procent högre risk jämfört med de vars farfar blev pappa vid 20-24 års ålder. Motsvarande siffra för individer med en äldre morfar var 79 procent ökad risk.

Tidigare studier har bland annat visar att män som är äldre när de blir pappor oftare får barn som diagnostiseras med autism än män som blir pappor när de är yngre. Mekanismen bakom denna koppling mellan faderns ålder och autism är okänd, men skulle kunna förklaras med att det med åren uppstår mutationer i mannens könsceller. Samtidigt är det långt ifrån alla mutationer som leder till att avkomman utvecklar autism.

– Våra fynd talar för att dessa tysta mutationer förs över till ett annars friskt barn och kan påverka avkomman i nästkommande generation, alltså barnbarnen. Det utvecklas en genetisk risk som ackumuleras över generationerna och samverkar med den omgivande miljön tills anlaget manifesteras i en individ som blir autistisk, säger Emma Frans, doktorand vid Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.

I Sverige har knappt 1 procent av befolkningen diagnosen autismspektrumstörning, som har kopplas till en kombination av genetiska och miljömässiga riskfaktorer. Autism kännetecknas av svårigheter i socialt samspel och kommunikation. Störningens allvarlighetsgrad kan dock variera kraftigt.

Utöver forskarna vid Karolinska Institutet har även forskare vid Institute of Psychiatry på King's College London i Storbritannien och Queensland Brain Institute i Australien bidragit till studien. Arbetet har finansierats av Vetenskapsrådet, FAS och Karolinska Institutet.

Publikation

Autism risk across generations: a population-based study of advancing grandpaternal and paternal age.
Frans E, Sandin S, Reichenberg A, Långström N, Lichtenstein P, McGrath J, et al
JAMA Psychiatry 2013 May;70(5):516-21

GenetikPsykisk ohälsa