NyheterForskning

Framgång hos unga fotbollsspelare kan mätas i hjärnan

Published 2017-02-09 12:38. Updated 2017-02-09 15:27This page in English
Photo: Steve Debenport/iStockphoto
Photo: Steve Debenport/iStockphoto 

Arbetsminne och andra kognitiva förmågor hos barn och ungdomar kan kopplas till hur framgångsrika de är på fotbollsplanen, visar en ny studie från Karolinska Institutet. Fotbollsklubbar som fokuserar för mycket på fysiska egenskaper riskerar därmed att sålla bort framtida elitspelare.

Fysiska egenskaper såsom storlek, kondition och styrka har i kombination med bollsinne länge ansetts vara avgörande faktorer i jakten på nya fotbollstalanger. Den tredje lite gåtfulla faktorn ”spelförståelse”, att alltid vara på rätt plats vid rätt tidpunkt, har varit svårare att mäta. År 2012 gav forskare vid Karolinska Institutet en möjlig vetenskaplig förklaring till fenomenet. De visade då att så kallade exekutiva kognitiva funktioner hos vuxna fotbollsspelare kunde kopplas till deras framgångar på spelplanen. I en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE, visar forskarna att kognitiv förmåga på liknande sätt kan mätas och kopplas till fotbollsprestationer hos barn och ungdomar.

– Det är intressant eftersom fotbollsklubbar idag fokuserar väldigt mycket på de unga spelarnas storlek och styrka. Barn och ungdomar som inte har hunnit utvecklas fysiskt får sällan en chans att gå vidare i en elitsatsning vilket innebär att man riskerar att förlora en ny Iniesta eller Xavi, säger Predrag Petrovic, forskningsledare på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Speciella kontrollfunktioner

Exekutiva funktioner är speciella kontrollfunktioner i hjärnan som gör att vi kan anpassa oss till en miljö i ständig förändring. De innefattar bland annat kreativt tänkande för att snabbt kunna byta strategi, hitta nya lösningar som fungerar och hämma impulser som visar sig vara felaktiga. Funktionerna är beroende av pannloben i hjärnan som fortsätter att utvecklas fram till 25-årsåldern.

Predrag PetrovicI den aktuella studien mätte forskarna vissa exekutiva funktioner hos 30 elitfotbollsspelare i åldern 12-19 år och jämförde sedan resultaten med hur många mål de gjorde under två år. Mätningarna gjordes delvis med samma standardiserade tester som används inom hälso- och sjukvården. Starka mätresultat för flera exekutiva funktioner kunde kopplas till framgångar på spelplanen, även efter justering för andra faktorer som kan tänkas påverka prestationen. Tydligast koppling sågs för enklare former av exekutiva funktioner såsom arbetsminne, som utvecklas relativt tidigt i livet.

– Det var väntat eftersom den kognitiva förmågan är mindre utvecklad hos barn och ungdomar än hos vuxna, vilket troligen även avspeglas i ungas spelteknik med färre passningar som leder till mål, säger Predrag Petrovic.

Bättre än genomsnittet

De unga elitfotbollsspelarna presterade dessutom klart bättre än genomsnittet i samma åldersgrupp i flertalet tester av exekutiva funktioner. Huruvida dessa egenskaper är genetiskt nedärvda eller går att träna upp återstår att utforska, liksom betydelsen av de olika exekutiva funktionerna i olika spelpositioner.

– Vi tror att fotbollsspelarnas positioner på spelplanen är kopplade till olika kognitiva profiler. Man kan tänka sig att framtidens tränare i stor utsträckning kommer att använda sig av kognitiva tester, både för att hitta talanger och för att bedöma hur spelarna bäst positioneras på planen, säger Predrag Petrovic.

Studien har finansierats av PRIMA Barn- och Vuxenpsykiatri AB och Karolinska Institutet. Försteförfattare är Torbjörn Vestberg, forskarstuderande på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Publikation

Core executive functions are associated with success in young elite soccer players
Vestberg T, Reinebo G, Maurex L, Ingvar M, Petrovic P
PLOS ONE, online open access 8 februari 2017

Länkar

KognitionsforskningNeurovetenskap