NyheterForskning

Förstadium till blodcancer upptäckt hos friska personer

Publicerat 2014-11-27 08:10. Uppdaterat 2014-11-27 12:33This page in English

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med amerikanska kollegor identifierat faktorer i blodet som kraftigt ökar risken att utveckla olika typer av blodcancer, till exempel leukemi. Upptäckten, som gjorts av två forskarteam oberoende av varandra, öppnar nya perspektiv för forskning när det gäller tidig upptäckt och förebyggande av blodcancer. Resultaten publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine.

Forskning om blodcancer har tidigare framför allt fokuserat på att studera tumörer med målet att identifiera och förstå det prognostiska värdet hos muterade gener. De nu publicerade studierna, som letts från Broad Institute och Harvard Medical School i Boston, USA, tittar i stället på mutationer i blod hos individer som inte har cancer eller blodsjukdomar. De två forskargrupperna har på olika vägar funnit att en förvånande hög andel i en kontrollpopulation hade vissa – men inte alla – mutationer som tidigare visats vid utvecklad blodcancer.

De individer som bar på dessa mutationer hade mer än tio gånger högre sannolikhet att utveckla blodcancer under de efterföljande åren jämfört med individer där mutationerna inte kunde upptäckas. Det förstadium till cancer som forskarna identifierat är också vanligare med ökad ålder.

– De flesta tänker på sjukdom i termer av svart och vitt, antingen frisk eller sjuk. Men i verkligheten utvecklas de flesta sjukdomar gradvis över månader och år, säger Steven McCarroll, chef för den genetiska forskningen vid Broad’s Center för psykiatri och huvudförfattare för en av studierna.

DNA från12.000 svenskar

Forskare vid Karolinska Institutet har samarbetat med Steven McCarrolls team i Boston under många år för att identifiera genetiska avvikelser vid psykiatriska sjukdomar.  

– I den aktuella blodcancerstudien användes DNA från cirka 12.000 svenskar, där hela genomet för alla proteinkodande gener analyserades och vi letade efter mönster i de somatiska mutationerna, säger Christina Hultman, professor vid Karolinska Institutet som tillsammans med postdoc Anna Kähler varit ansvarig för den svenska delen av studien.

Dessa somatiska mutationer var koncentrerade till en handfull gener och forskarna förstod i ett tidigt skede att det var frågan om cancergener. Efter kartläggning av deltagarnas sjukdomsutveckling efter blodprovet framgick att personer med förvärvade mutationer hade tretton gånger högre risk för blodcancer än normalt. Genom att jämföra resultaten från studien med proven som togs vid cancerdiagnosen kunde ny kunskap i hur blodcancer utvecklas dras.

Saknas behandling

Premaligna genetiska markörer kan alltså upptäckas genom att sekvensera DNA från blod. Forskarna betonar dock att det idag inte finns någon klinisk nytta av att testa personer för premalignt stadium, eftersom det saknas behandling som kan påverka mutationerna i övrigt friska personer.

– Resultaten öppnar dörren för en helt ny riktning i blodcancerforskning mot tidig upptäckt och även kanske förebyggande åtgärder. Från svenskt perspektiv är budskapet också att det är viktigt att samla och dela stora databaser med genetisk information i nya samarbeten och för sjukdomar som de kanske inte ursprungligen varit insamlade för, säger Christina Hultman.

Ledande i arbetet vid Karolinska Institutet har utöver Christina Hultman och Anna Kähler även varit Johan Lindberg och Henrik Grönberg, samtliga vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. Arbetet har finansierats med anslag från bland annat Stanley Foundation, National Institute of Health, Vetenskapsrådet, StratNeuro, Cancerfonden och StratCan.  

Publikationer

CancergenetikEpidemiologiHematologi