NyheterForskning

Forskarspråket har blivit krångligare

Publicerat 2017-09-05 09:00. Uppdaterat 2017-09-06 08:56This page in English
Studien genomfördes av Björn Schiffler, Pontus Plavén-Sigray, Granville Matheson & William Thompson. Foto: Trina MathesonThe study was done by Björn Schiffler, Pontus Plavén-Sigray, Granville Matheson & William Thompson. Photo: Trina Matheson 

Att förstå en vetenskaplig artikel är inte alltid så lätt. Och det har bara blivit svårare med tiden, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften eLife.

Vetenskapliga artiklar är inte kända för att vara lättlästa. Men är det forskningen i sig som är svårbegriplig eller forskarna som beskriver den på ett krångligt sätt?

För att besvara den frågan har fyra doktorander vid Karolinska Institutet undersökt hur läsbarheten har förändrats över tid i över 700 000 sammanfattningar av vetenskapliga artiklar, ”abstracts”. Sammanfattningarna publicerades mellan åren 1881 och 2015 inom 12 olika forskningsfält, bland annat medicin, psykologi, biologi och ekologi.

– Vi såg en stark trend som visade att vetenskapliga texter har blivit svårare att läsa från 1800-talet till idag. Samtliga 12 forskarfält uppvisade denna trend, men det fanns skillnader i magnitud, säger William Hedley Thompson som har genomfört studien på sin fritid tillsammans med Pontus Plavén-Sigray, Granville Matheson och Björn Schiffler, samtliga doktorander vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet

Läsbarheten uppskattades genom två olika mått: Flesch Reading Ease och New Dale Chall. Dessa tar hänsyn till mätbara faktorer som påverkar hur svårt det är att läsa en text, bland annat antal ord per mening och antal stavelser per ord.

Motsatt trend jämfört med presidenttal i USA

– Dessa mått har använts för att undersöka läsbarhet i många olika fält. Ett välkänt exempel är att USA:s presidenters tal har blivit lättare över tid. Men inom forskningen ser vi alltså en motsatt trend, säger William Hedley Thompson.

De vetenskapliga texternas ökade svårighetsgrad skulle kunna bero på att forskningen har blivit mer nischad och komplicerad. Men studien visar också att ”allmän vetenskaplig jargong” har blivit vanligare med tiden. Med detta menas ord som används ofta av forskare, men som inte är tekniska facktermer. Ord som ”robust”, ”moreover” och ”novel”, är enligt artikelförfattarna exempel på allmän vetenskaplig jargong.

Viktigt med tydlig kommunikation

– Dessa fynd indikerar att vetenskap har blivit svårare att förstå rent språkligt, utöver den ökade vetenskapliga specialiseringen. Spekulativt så kan man tänka sig att nya forskare upplever att den vetenskapliga jargonen hos tidigare generationer låter seriös och vetenskaplig, och därför förstärker dessa drag i sina egna texter, säger William Hedley Thompson.

Han påpekar att tydlig kommunikation är en viktig del av den vetenskapliga processen. Det är en förutsättning för att resultaten ska kunna upprepas av andra forskare, men också för att omvärlden ska kunna förstå vad forskningen kommit fram till.

– Vi tror det är viktigt att forskare försöker göra sina texter så tydliga och begripliga som möjligt, för att maximera tillgängligheten för andra forskare och resten av samhället. På så sätt kan forskning spridas och förstås av fler människor, och därmed ha större påverkan på omvärlden, säger William Hedley Thompson.

Publikation

“The readability of scientific texts is decreasing over time”
Pontus Plavén-Sigray, Granville James Matheson, Björn Christian Schiffler och William Hedley Thompson
eLife, online 5 september 2017. doi: 10.7554/eLife.27725

LärandeSamhälle