NyheterForskning

Flyktingar har högre risk för psykos

Published 2016-03-16 08:00. Updated 2016-03-17 19:05This page in English
Foto: Getty images

Jämfört med andra utrikesfödda och svenskar löper flyktingar väsentligt högre risk för psykos, enligt en ny stor registerstudie från Karolinska Institutet. Fynden, som publiceras i tidskriften BMJ, stödjer teorier om att traumatiska upplevelser kan öka risken för att utveckla schizofreni och andra icke-affektiva psykossjukdomar.

Det är välkänt att flyktingar utgör en särskilt utsatt grupp med sämre hälsa än både svenskfödda personer och andra invandrargrupper som inte är flyktingar. I den nya studien använde sig forskarna av nationella register för att undersöka om flyktingar löper större risk än andra utrikesfödda grupper och svenskfödda att drabbas av psykossjukdom. Schizofreni och andra icke-affektiva psykoser är allvarliga psykiatriska sjukdomar, som drabbar ungefär 2 procent av befolkningen. Sjukdomen debuterar ofta under övergången till vuxenliv och innebär ett stort lidande.

Många studier i både Sverige och i andra länder, har samstämmigt visat att utlandsfödda och deras barn har en betydligt högre risk för psykossjukdom jämfört med inrikes födda, men orsakerna är outforskade. Fram till nu har det varit okänt om flyktingar, som ju är en extra utsatt grupp bland de utrikesfödda, har en ännu större risk att drabbas av just psykos.

I Sverige eller utomlands

I den nu aktuella studien följde forskarna 1,3 miljoner unga svenskar födda antingen i Sverige eller utomlands i som mest 13 år.  Alla uppgifter var anonymiserade. Personerna följdes från det att de fyllde 14 år, eller kom till Sverige, beroende på vilket som inträffade först. Under studieperioden fick 3 700 av dem diagnosen icke-affektiv psykos.

– Risken för icke-affektiv psykos visade sig vara 66 procent högre för flyktingar än för andra utrikesfödda från samma regioner som flyktingarna. Jämfört med svenskfödda var risken nästan tre gånger så hög, säger studiens förstaförfattare Anna-Clara Hollander, psykolog och verksam vid institutionen för folkhälsovetenskap.

Mönstret gällde både män och kvinnor, men var tydligast för män. Flyktingar från alla regioner hade högre risk än personer som kom från samma områden men som inte var flyktingar. Ett undantag var personer som kom från Afrika söder om Sahara, där båda grupperna hade lika förhöjd risk jämfört med den svenskfödda gruppen.

Högre risk för icke-affektiva psykoser

Forskarna bakom studien drar slutsatsen att det är en högre risk för icke-affektiva psykoser bland flyktingar jämfört med invandrare som inte är flyktingar. Alla invandrare, både flyktingar och de som inte är flyktingar, har en förhöjd risk jämfört med svenskfödda. Forskarna menar att sett i ett större sammanhang stöder deras fynd hypotesen att traumatiska livshändelser kan spela en roll för risken att insjukna i schizofreni och icke-affektiva psykoser.

– Läkare, sjuksköterskor, psykologer och personer som planerar framtida vård behöver vara uppmärksamma på den höga psykosrisken hos flyktingar. Det är särskilt viktigt med tanke på att tidiga interventioner kan vara av yttersta vikt hos denna redan så utsatta grupp, säger Anna-Clara Hollander.

Studien har gjorts i samarbete med forskare vid University College London i Storbritannien. Sistaförfattare är Christina Dalman, professor i  psykiatrisk epidemiologi vid institutionen för folkhälsovetenskap. Forskningen har finansierats med stöd av FORTE, Vetenskapsrådet och Sir Henry Dale Fellowship grundat av the Wellcome Trust och the Royal Society.

Text: Karin Söderlund Leifler

Film på YouTube

Publikation

Refugee migration and risk of schizophrenia and other non-affective psychoses: a cohort study of 1.3m people in Sweden
Anna-Clara Hollander, Henrik Dal, Glyn Lewis, Cecilia Magnusson, James B Kirkbride, Christina Dalman
BMJ, online 15 March 2016, doi: 10.1136/bmj.i1030.

PsykossjukdomarRegisterbaserad forskningSocialmedicin