Effekt av hjärntumör i barndomen kan drabba sent i livet

Publicerat 2009-08-12 00:00. Uppdaterat 2013-11-26 10:22

[PRESSMEDDELANDE 2008-08-12] Barn som behandlats för tumörer i centrala nervsystemet (CNS) löper risk för eftersläpande hälsoeffekter ända upp i vuxen ålder. Det visar en omfattande studie från Karolinska Institutet, där man studerat nu levande patienter i Sverige, som nått vuxen ålder efter den CNS-tumör de hade i barndomen.

Resultaten presenteras i senaste numret av European Journal of Cancer. I studien ingick data från cirka 700 före detta barncancerpatienter diagnostiserade efter 1981, lika många föräldrar till drabbade barn samt från cirka 1000 kontrollpersoner i Sverige. Forskarna tittade på hur psykisk och fysisk hälsa respektive funktion i olika avseenden påverkats av cancern i CSN och behandlingen av denna.

Det visade sig att de flesta hälsorelaterade och funktionella områden som forskarna studerade var negativt påverkade av sjukdom och behandling när man utvärderade långtidseffekterna för hela gruppen före detta barncancerpatienter. Kognitiv och sensoriska förmåga och övergripande hälsa särskiljde de tidigare barnpatienterna jämfört med befolkningsgenomsnittet. För det psykologisk-emotionella utfallet var resultatet dock lika som för befolkningsgenomsnittet.

- Vi vet från andra studier att många barncancerpatienter lever normala liv som vuxna, med god hälsa i nivå med befolkningsgenomsnittet. Men hjärntumörsgruppen skiljer ut sig i och med att de har oönskade sena effekter av sjukdom och behandling. Vi fann också att kvinnor har mer uttalade seneffekter av CNS-tumör och sämre generell hälsostatus jämfört med män, säger Krister Boman, som leder forskningsprojektet där studien ingår.

En annan karakteristisk följd av tumör i CSN var att flera områden av hälsa och funktion samtidigt var påverkade hos patienterna. Medan sjukdom och funktionsnedsättning i normalbefolkningen oftare rör endast ett område, eller en begränsad funktion.

- Vi har nu belägg för att senffekter kan debutera långt upp i vuxen ålder, trots att patienten insjuknade och behandlades i barndomen eller tidigare tonåren. Det innebär att långtidsuppföljning och anpassade samhällsbaserade stödinsatser måste utvecklas även för de patienter som i vuxen ålder har påtagliga och ibland tilltagande effekter av sin tidigare cancersjukdom.

Studien ingår i ett pågående större nationellt forskningsprojekt om konsekvenser, insatsbehov och uppföljning vid barncancer i centrala nervsystemet, CNS. Den har gjorts med stöd från Barncancerfonden.

Publikation

Boman K, Hovén E, Anclair M, Lannering B, Gustafsson G

Health and persistent functional late effects in adult survivors of childhood CNS tumours: a population-based cohort study

European Journal of Cancer, Epub ahead of print 16 juli 2009, doi:10.1016 /j.ejca.2009.06.008.

Fördjupning:

Läs även artikeln "Nu har vi resten av livet att klara av -Existentiella frågor hos föräldrar till barn som överlevt hjärntumör" av Annika Lindahl Norberg och Ulla Forinder, Supportive Care in Cancer, online ahead of print, 9 augusti 2009.

För mer information, kontakta: