NyheterForskning

Dekanen om regeringens forskningsproposition: Vissa förstärkningar men väl spretigt

Published 2016-12-01 11:13. Updated 2016-12-06 14:49This page in English

Anders Gustafsson, dekan för forskning vid Karolinska Institutet, är i huvudsak nöjd med regeringens nya forskningsproposition. Men pengarna är fördelade på för många initiativ, konstaterar han, vilket gör att vissa satsningar riskerar att falla platt.

– Mitt övergripande intryck är att de flesta idéerna är bra. Jag är också glad att det blev så pass mycket pengar med tanke på andra viktiga saker som måste finansieras just nu. Men pengarna är fördelade på väl många initiativ, de räcker inte riktigt för att realisera allt.

Det säger Anders Gustafsson, dekan för forskning vid Karolinska Institutet, om regeringens forskningsproposition som presenterades tidigare denna vecka.

Som exempel nämner han de nya tioåriga nationella forskningsprogrammen, där exempelvis programmet om antibiotikaresistens är aktuellt för KI. Detta ges 25 miljoner kronor – 20 miljoner kronor år 2018 och 5 miljoner kronor 2019 – i form av ökat anslag till Vetenskapsrådet.

Frågan är om man hittar mätbara indikatorer för samverkan.

– Ska det spridas ut på ett antal medicinska lärosäten blir det så lite pengar att jag undrar om det verkligen tar oss någonstans, säger Anders Gustafsson. 

En nyhet i propositionen är hur dessa basanslag ska fördelas mellan lärosätena. Förutom de två kvalitetsindikatorer som används idag – publiceringar och citeringar samt externa medel för forskning – ska även samverkan med det omgivande samhället vägas in.

– Det är en god tanke och KI samverkar mycket, framförallt med hälso- och sjukvården. Men frågan är om man hittar användbara, mätbara indikatorer för samverkan, säger Anders Gustafsson.

Utredning om resurstilldelning

Regeringen planerar att tillsätta en utredning för att se över systemet för resurstilldelning till lärosätena. I väntan på utredningens förslag vill man använda Vinnovas bedömningar av samverkan som grund för tilldelning av nya resurser.

Vinnova fick år 2013 regeringens uppdrag att ta fram en modell för att värdera lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. I december i år ska myndigheten lämna en slutrapport som regeringen sedan tänker remittera. Enligt forskningspropositionen ska Vinnova under 2017 ges ett nytt uppdrag att utvärdera lärosätenas samverkan, vilket kan bli ett underlag för fördelning av nya medel.

Satsning på biobanker

Bland satsningarna i propositionen är Anders Gustafsson särskilt nöjd över förstärkningen av biobanker och registerforskning. Den omfattar totat 50 miljoner kronor fram till år 2020 i form av ökade anslag till Vetenskapsrådet.

– Det är ett viktigt område för KI och satsningen är stor nog för att verkligen kunna göra en skillnad, säger han.

Han välkomnar också möjligheten att förlänga tiden för meriteringsanställningar från fyra till sex år, vilket nämndes av Helene Hellmark Knutsson, minister för forskning och högre utbildning vid presentationen av forskningspropositionen.

 

Text: Sara Nilsson

Länkar

AnslagFinansieringOrganisationSamverkan