NyheterForskning

Barn med fetma är sjukare i Sverige än i Tyskland

Publicerat 2013-07-16 00:00. Uppdaterat 2015-08-21 15:16This page in English

Mer än vart sjätte barn i Sverige med fetma har också ett förstadium till diabetes. Det visar en stor studie från Karolinska Institutet med över 35 000 barn från Sverige och Tyskland som publiceras i vetenskapstidskriften International Journal of Obesity. Studien, som bygger på ett samarbete mellan det nationella kvalitetsregistret för barnfetmabehandling, BORIS, och dess tyska motsvarighet APV, visar också att det är tre gånger vanligare att barn i Sverige har ett förstadium till diabetes än barn i Tyskland.

Förhöjt fastesocker är ett förstadium till diabetes hos vuxna och är även associerat till hjärt- och kärlsjukdom, cancer samt generell dödlighet hos vuxna. Riskerna med förhöjt fastesocker hos barn är däremot betydligt sämre kartlagda. Den nu publicerade studien visar att risken att ha förhöjt fastesocker är hög bland barn i Sverige med fetma. Mer än vart sjätte barn med fetma hade förhöjt fastesocker. Risken ökar med barnens ålder, men trots det är det relativt vanligt med förhöjt fastesocker även hos barn under tio år.

– Även om det är få barn med fetma som får diagnosen diabetes typ 2 i Sverige så kan man se att fetma leder till en störd ämnesomsättning redan hos små barn, säger Emilia Hagman, nutritionist och doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet och som utfört studien tillsammans professor Claude Marcus och de tyska forskarna Thomas Reinehr och Reinhard Holl.

Förutom ålder påverkas risken för förhöjda blodsocker också av grad av fetma och kön. Förhöjt fastesocker är något vanligare bland pojkar. Men det verkar också påverkas av var man bor.

Förhöjda fastenivåer av blodsocker

– Våra resultat visar att 17,1 procent av barnen med fetma har förhöjda fastenivåer av blodsocker i Sverige. I Tyskland var andelen barn med fetma som hade förhöjda fasteblodsocker 5,7 procent. Barn i Sverige påverkas ed andra ord i betydligt större utsträckning än barn i Tyskland och löper tre gånger högre risk att ha förhöjt fasteglukos. Vad det beror på kan vi bara spekulera i, men en möjlig orsak kan vara skillnader i tidig uppfödning, något som vi ska undersöka vidare, säger Emilia Hagman.

I den aktuella studien ingick över 35 000 barn och ungdomar med fetma mellan två och 18 år från registren över barnfetmabehandling i Tyskland och Sverige. Från det svenska nationella kvalitetsregistret BORIS (BarnObesitasRegister i Sverige) inkluderades omkring 3000 barn i studien. Patienterna från Sverige och Tyskland har ungefär samma grad av fetma och är i samma ålder. Skillnaderna mellan grupperna beror därför inte på olikheter när det gäller kända riskfaktorer för förhöjt fastesocker.

– Det är oroande att så många barn med fetma också har förhöjt fastesocker här i Sverige. Det kan komma att påverka deras framtida hälsa och livskvalitet och innebära stora kostnader för sjukvården i framtiden. Det är viktigt att vi försöker förstå varför det är på det här viset, men resultaten visar också att det är viktigt att vi blir mer aktiva att behandla barnfetma redan från tidig ålder, säger Claude Marcus.

Publikation

Impaired fasting glucose prevalence in two nationwide cohorts of obese children and adolescents.
Hagman E, Reinehr T, Kowalski J, Ekbom A, Marcus C, Holl R
Int J Obes (Lond) 2014 Jan;38(1):40-5

InternationelltObesitasPediatrik