NyheterForskning

Bara gamla nervceller i människans luktbulb

Publicerat 2013-05-24 01:00. Uppdaterat 2014-06-18 12:37This page in English

Forskning från Karolinska Institutet visar att människans luktbulb – ett område i hjärnan som behövs för att tolka doftintryck – skiljer sig från andra däggdjurs genom att det hos människa inte bildas några nya nervceller i detta område efter födseln. Fynden, som publiceras i vetenskapstidskriften Neuron, bygger på åldersbestämning av cellerna med den så kallade kol-14-metoden och kan förklara varför människans luktsinne normalt är så mycket sämre än djurens.

– Jag har sällan blivit så förvånad över ett forskningsresultat. Det man kunnat vänta sig är annars att människan i detta avseende skulle vara lik andra däggdjur, framförallt apor, säger Jonas Frisén, Tobiasstiftelsens professor i stamcellsforskning vid Karolinska Institutet, som lett studien.

Länge trodde man att samtliga nervceller i hjärnan bildades fram till tiden kring födelsen, och att inga nya nervceller tillkom senare i livet. Ett paradigmskifte skedde när forskare fann att nervceller hos däggdjur nybildas kontinuerligt från stamceller i vissa delar av hjärnan. Detta förändrade synen på hjärnans formbarhet och har väckt förhoppningar om att kunna ersätta förlorade nervceller vid vissa typer av neurologiska sjukdomar.

Nervceller hos vuxna däggdjur nybildas i två regioner i hjärnan: hippocampus och luktbulben. Hippocampus är viktig bland annat för minnet, medan luktbulben är avgörande för att vi ska kunna uppfatta och tolka dofter. Men på grund av svårigheten att studera nybildning av nervceller hos människa, har det varit oklart i vilken omfattning nervcellsnybildning också sker i den vuxna människohjärnan. I den aktuella studien har forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med österrikiska och franska forskare, dragit nytta av att kärnvapentester under det kalla kriget ledde till kraftigt förhöjda halter av kol-14 i atmosfären för att ge svar på denna fråga.

Kol-14 lagras i DNA i cellkärnan och genom att mäta halten av denna isotop kan cellerna åldersbestämmas. Forskarna fann att nervcellerna i luktbulben i den vuxna människohjärnan hade kol-14-halter i DNA som motsvarade de som fanns i atmosfären vid tiden för individens födelse. Detta talar starkt för att det inte sker någon nervcellsnybildning av betydelse i denna del av hjärnan. Något som alltså skiljer människan från övriga däggdjur.

– Människan är mindre beroende av luktsinnet för sin överlevnad än vad många djur är. Möjligen är förlusten av nervcellsnybildning i luktbulben relaterat till det, men det är bara spekulationer, säger Jonas Frisén.

Tillsammans med sin forskargrupp planerar han att studera omfattningen av nervcellsnybildning även i hippocampus, en del av hjärnan som är viktig för högre hjärnfunktioner hos människa. Den nu publicerade studien har finansierats med bidrag från Tobiasstiftelsen, Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), amerikanska NARSAD, Hjärnfonden, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, AFA Försäkring, EU och Stockholms läns landsting genom ALF-avtalet med Karolinska Institutet.

Publikation

The age of olfactory bulb neurons in humans.
Bergmann O, Liebl J, Bernard S, Alkass K, Yeung M, Steier P, et al
Neuron 2012 May;74(4):634-9

Neurovetenskap