NyheterForskning

Autoimmun attack kan ligga bakom njursvikt

Published 2016-03-17 08:00. Updated 2016-03-17 18:54This page in English

Interstitiell nefrit, som är en vanlig orsak till njursvikt, har en komplex och i stora delar okänd bakgrund. Nu visar forskare i en studie ledd från Karolinska institutet hur interstitiell nefrit kan utvecklas genom en autoimmun attack mot njurens samlingsrör. Fynden publiceras i tidskriften Journal of the American Society of Nephrology (JASN).

Interstitiell nefrit beskriver en typ av sjukdomsförändringar som ofta ses hos patienter med njursvikt. Njurens gångsystem har förtvinat och gradvis ersatts av ärrvävnad. Det finns flera olika skademekanismer som kan leda till interstitiell nefrit, som exempelvis oväntade läkemedelsreaktioner, högt blodtryck och diabetes. Hos många patienter hittar man aldrig den underliggande orsaken.

– Vår studie belyser en ny sjukdomsmekanism bakom interstitiell nefrit och njursvikt. Fynden talar för att liknande mekanismer som orsakar sjukdomar som typ 1 diabetes och tyreoidit, där immunsystemet går till riktat angrepp mot en specialiserad celltyp, också kan leda till interstitiell nefrit, säger Nils Landegren vid institutionen för medicin, Solna, en av forskarna bakom studien.

Ibland kan sällsynta sjukdomar erbjuda en ingång till att förstå vanliga och mer komplexa sjukdomar. I den aktuella studien har forskarna studerat en ärftlig sjukdom som heter autoimmunt polyendokrint syndrom typ 1 (APS1), och som är viktig en modell för den större gruppen organspecifika autoimmuna sjukdomar. En del individer med APS1 utvecklar interstitiell nefrit och njursvikt.

Till angrepp mot njuren

För att förstå orsaker bakom interstitiell nefrit specialstuderade forskarna tre individer med APS1 som alla utvecklat njursvikt i unga år. Hos patienterna fann man att immunsystemet hade gått till angrepp mot njuren. Forskarna kunde påvisa antikroppar som reagerade mot celler i samlingsrör, som utgör den avslutande delen av njurens gångsystem. Man kunde också visa att målmolekylen var ett vattenkanalprotein som bara uttrycks i njurens samlingsrör. Sammantaget talade fynden för att en autoimmun attack låg bakom patienternas njursjukdom. Forskarna vet ännu inte hur vanlig denna typ av sjukdomsbakgrund är bland individer med njursvikt i befolkningen i stort.

Forskarna som deltagit i arbetet är verksamma vid bland annat Karolinska Institutet, Uppsala Universitet, SciLifeLab och Århus Universitet. Professor Olle Kämpe vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, har varit forskningsledare. Forskningen har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet, Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelse, Forskningsrådet Formas och Novo Nordisk fonden, the National Organization for Rare Disorders och National Institutes of Health.

Text: Karin Söderlund Leifler

Publikation

Autoantibodies targeting a collecting duct-specific water channel in tubulointerstitial nephritis
Nils Landegren, Mina Pourmousa Lindberg, Jakob Skov, Åsa Hallgren, Daniel Eriksson, Trine Lisberg Toft-Bertelsen, Nanna MacAulay, Eva Hagforsen, Anne Räisänen-Sokolowski, Heikki Saha, Thomas Nilsson, Gunnel Nordmark, Sophie Ohlsson, Jan Gustafsson, Eystein Husebye, Erik Larsson, Mark Andersson, Jaako Perheentupa, Fredrik Rorsman, Robert Fenton, Olle Kämpe
JASN, published online 16 March 2016, doi: 10.1681/ASN.2015101126

Autoimmuna sjukdomarNjurmedicin