Antikroppar, bakterier och resistens på KI-konferens

Publicerat 2013-02-23 00:00. Uppdaterat 2013-11-26 10:32

[PRESSINBJUDAN 2013-02-23] En historisk exposé, med personliga redogörelser från forskarna som var med från början. Dessutom det allra senaste om hur bakterieproteiner binder till människans celler och molekyler och om antibiotikaresistens. Det får man ta del av på denna konferens på Karolinska Institutet.

Journalister är välkomna till konferensen och att intervjua forskarna.

  • Konferens: Perspectives on receptins and resistance
  • Tid: Tisdagen den 5 mars kl. 09:00-16:00
  • Plats: Nobel Forum, Wallenbergsalen, Karolinska Institutet Campus Solna

Det börjar 1966. Den svenske doktoranden Arne Forsgren står i laboratoriet och upptäcker att ett protein hos bakterier, protein A, kan binda till en särskild del av människans antikroppar som kallas Fc-delen.

- Man visste att antikroppar griper bakterier med sina klor, men den här forskningen visar att även svansen på antikroppen kan binda till bakterier. Det var ett paradigmskifte. Det gav oss en helt ny syn på antikroppar, säger Göran Kronvall, professor emeritus inom mikrobiologi.

I dag är Arne Forsgren professor i mikrobiologi vid Lunds universitet. Under konferensen får vi följa honom och flera av forskarna som var med från början och höra deras personliga historier om hur forskningsfältet kring bakteriers interaktion med människans celler växte fram. Den svenska och skandinaviska forskningen på området har varit mycket framgångsrik och idag ligger den bland annat till grund för kartläggningen av människans proteiner, ett fält där Mathias Uhlén, är en av drivkrafterna. Han är professor vid Kungliga Tekniska högskolan och initiativtagare till SciLifeLab och ger sin bild av forskningen under konferensen.

- Hela hans forskning kretsar kring utnyttjande av det aktiva centrumet på protein A från stafylokocker. Det kan leda till flera nya verktyg för att ytterligare utforska proteiner, till exempel att rena dem, att känna igen dem, kartlägga dem och deras förekomst i cellen, berättar Göran Kronvall.

Att bättre förstå strukturen för bakteriers och människocellers interaktion är också en grund för att ge sig i kast med problemet kring att många bakterier blir resistenta mot antibiotika. Seminariets andra del ägnas därför åt antibiotikaresistens. På plats finns bland annat Gunnar Kahlmeter, president i The European Society of Clinical Microbiology and Infectious Diseases och tidigare ordförande i Europeiska kommittén för antibiotikafrågor. Han talar mer om metoderna kring att mäta resistens och sitt arbete med att få alla europeiska länder att mäta på samma sätt, något som är av stor vikt för att följa utvecklingen och begränsa spridning.

För frågor, kontakta: